Ett sommarlov är slut och en hösttermin börjas. För den del är det absolut första skolstarten. Andra hoppas det är den sista. Nån har längtat efter klasskompisarna, nån är nyfiken på första läxan, nån är orolig för hur rasterna blir i år, nån är lättad över att hen överlevde sommaren och att skolan äntligen börjar och nån skulle göra vad som helst för att inte tvingas gå till skolan nåt mer.
Det finns tusen och åter tusen berättelser om hur det är att börja skolan. Ungefär lika många berättelser som det finns barn. Nu är det skolstart för väldigt många barn. Skolan är för många barn räddningen, hoppet, pausen, plågan, mardrömmen och det värsta som finns.
Det är vi som vuxna som måste ställa oss typ tusen frågor om barnets skolstart. Hur kan vi få barnet att känna sig välkommet i klassrummet, på skolgården, i korridoren, i matsalen? Vad behöver barnet för att känna trygghet, nyfikenhet, tillit och att ha kul i skolan? Hur främjar vi lek, lust och att barnen också ska hitta varandra?
Ett par grejer till dig som vuxen i skolan nu inför skolstarten. Många självklarheter jag vet. Men ibland behöver en säga självklara saker också. Så, här kommer några grejer till vuxna som finns i barns skola:
Barn har rättigheter. Varje barn har rättigheter.
Du som vuxen har skyldigheter, skyldigheter att se till att barn har kunskap om sina rättigheter, får tillgång till dom och kan använda sig av rättigheterna.
Barn är människor.
Visa på olika sätt att du är glad att barnet är där
Tvinga inte barn att redovisa sin sommar eller vad dom gjort på sommarlovet
Tvinga inte barn att redovisa läxor och uppgifter dom haft under sommarlovet (och ge inte barn läxor eller uppgifter till nästa lov!!)
Förstå att det finns många saker som sker mellan barnen, som du kanske behöver kolla extra extra noga efter.
Försök hitta ett sätt där barnen på ett tryggt sätt också kan ge feedback till dig som vuxen,
Se till att alla vuxna har koll på vilket stöd och anpassningar som olika barn behöver och har rätt till
Minns alltid och uppmärksamma dom barnen som av olika skäl inte kan va med i början av skolstarten
Kom ihåg att det blir ofantligt mycket svårare att ta till sig och lära sig saker om en är otrygg
Väldigt väldigt många barn lever mitt i en utsatthet du inte har en aning om
Livet utanför skolan, påverkar allt som sker i skolan.
Du kan va en av dom viktigaste viktigaste vuxna!
Reflektera över om du jobbar på barns arbetsplats eller om barn råkar vara på ditt jobb.
Mobbning är vanligare än du tror
Mobbning är ett enormt problem som får konsekvenser för livet. Och det är vår skyldighet som vuxna att göra så mycket mer än det vi gör idag. Och vi måste förstå att det finns många barn som har otroligt ont i magen just nu, inför en skolstart.
”Jag tror vissa vuxna tänker att bara för att mobbning alltid har funnits så kommer det alltid finnas, trots att det inte behöver vara så” Akilles Remelin, Friends ungdomsråd
Stiftelsen Friends har rapporterat I många år om hur vanligt mobning är och vilka konsekvenser det får för barn. Rapporten för 2024 bygger på en Novusundersökning bland 1139 barn 10-16 år plus data där elever i Sverige deltagit i internationella undersökningar (exempelvis Pisa 2022).
”Jag har mycket ångest, är ofta hemma för jag inte kan gå till skolan p.g.a. oro. Jag oroar mig för vänner, andra elever, höra till eller stå ensam, skolarbetet och prestationer.”
Friends rapport 2024
I 2024 års rapport kan vi läsa:
12 % av de barn som är utsatta för kränkningar eller mobbning rapporterar att de inte har godkänt i ett eller flera av kärnämnena. Motsvarande siffra för barn som inte är utsatta är sex procent.
46 % har blivit utsatta för kränkningar eller mobbning i skolan eller på nätet de senaste två månaderna.
7 av 10 elever som angett att det inte går bra i skolan har varit utsatta för kränkningar eller mobbning. Motsvarande bland de elever som svarat att det inte går bra i skolan och inte var utsatta var 3 av 10.
6 av 10 elever som utsatts återkommande för mobbning i skolan eller på nätet har stannat hemma för att de känt sig otrygga eller ensamma. Motsvarande siffra bland barn som inte utsatts är 15 procent.
45%, av de barn som är utsatta för nätmobbning uppger att de har varit borta från skolan för att de känt sig otrygga eller ensamma.
”Den här sortens ledarskap som är varmt och inkännande fungerar skyddande mot att bli utsatt för mobbning. Det främjar mående och prestationer i skolan och minskar också risken för att vara inblandad i mobbning antingen som utsatt eller som förövare” Robert Thornberg, professor vid Linköpings universitet
nästan varannat barn på mellanstadiet utsatts för kränkningar av ett annat barn.
14% av barnen på mellanstadiet och 11% av barnen på högstadiet har utsatts för upprepande kränkningar
Det är nästan dubbelt så vanligt att barn och unga med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning utsätts för mobbning
Det är tre gånger så vanligt att barn och unga som identifierar sig som HBTQI+ utsätts för mobbning
7% av barnen i mellanstadiet och 6% i högstadiet upplever ofrivillig ensamhet, att dom inte har nån att va med på rasterna
Trygg skola för alla barn
Varje barn har rätt till utbildning. En utbildning som är tillgänglig, som barn vill gå till, som möjliggör utveckling, och som utvecklar respekt för mänskliga rättigheter och naturmiljön.
Men om jag som barn inte är trygg i skolan, kommer jag heller inte kunna tillgodogöra mig utbildningen. Det går inte att lära ut om att mobbning inte ska finnas, det måste vara ett klimat i skolan bland alla som visar andra värden. Det räcker inte att säga, det måste göras.
”Jag brukar bli utanför nästan hela tiden av några vänner som går i samma klass som mig och då blir det svårt för mig att fokusera på skolan eftersom jag alltid tänker på det istället för att jobba.”
Friends rapport 2024
Friends menar att det finns tre viktiga aspekter för att minska mobbningen:
Arbeta för ett positivt klimat. Där positiva, omtänksamma och stöttande relationer är i fokus, rättvisa regler, elever känner sig säkra och känner uppskattning och samhörighet med skolan.
Tillämpa ett auktoritativt ledarskap. Vuxna i skolan kännetecknas av att vara varma, omtänksamma, respektfulla, inkännande med tydliga förväntningar och upprätthåller regler på ett konsekvens respektfullt, rättvis och bestämt sätt i samspel med eleverna.
Jobba utifrån en hela skolan-ansats. Att se att hela skolan är involverad i arbetet med tryggheten, ledningen tar ansvar och att arbetet sker både med aktiviteter i vardagen och långsiktigt.
Mer tips om skolstart och barns rättigheter i skolan?
Min stora dags barn och ungdomsråd har gett ett gäng medskick till dig som jobbar i skolan. Det är medskick som alla vuxna borde läsa. Du hittar dom här.
Rädda Barnen har listat fem tips för en smidigare skolstart. Dom kan du läsa här.
Jag skrev en bok om barnkonventionen för förskolan, den funkar såklart rätt bra även i skolan. Det är en bok som ger kunskap, inspiration och övningar att göra både tillsammans i personalen och med barnen. Den hittar du här.
Spela roll för barn som växer upp med en vuxen som dricker för mycket
Den här veckan är det den så kallade uppmärksamhetsveckan ’Du spelar roll’. En vecka att uppmärksamma barn som växer upp i familjer där någon vuxen dricker för mycket. I mer än 10 år har ett gäng olika aktörer lyft barns situation just den här veckan. Och tro mig det behövs. Därför är det så otroligt viktigt att du spelar roll!
Barn som lever i familjer där vuxna dricker för mycket alkohol finns överallt, i alla miljöer. Ett missbruk kan vara dold och det gör det ofta svårt att upptäcka barnen. Alkoholproblematik och missbruk är dessutom extra svårt att upptäcka eftersom ungefär 90% av alla vuxna i Sverige dricker alkohol.
Karolinska institutet och Stockholms universitet visade 2013 att nästan 1 av 10 barn lever i hem med missbruk eller allvarlig psykisk sjukdom. 7,8% av barnen i Sverige har minst en förälder som lagts in på sjukhus på grund av psykisk sjukdom eller missbruk.
Folkhälsomyndigheten visade 2016 att 17% av barnen i Sverige har en förälder som varit i kontakt med någon om ett missbruk. Alltså typ varit på sjukhus på grund av ett missbruk, haft kontakt med soc, eller dömts i domstol för rattfylla.
Enligt Maskrosbarn går en fjärdedel av barnen som har en förälder med alkoholmissbruk ut grundskolan utan gymnasiebehörighet (och det är över dubbelt så många som barn i genomsnitt i hela landet)
Det finns studier som visar att barn till föräldrar med alkoholproblem löper en större risk än andra barn att utsättas för vanvård. Och det finns studier som visar att barn till föräldrar med alkoholproblem löper större risk än andra barn att utsättas för fysiska övergrepp av sina föräldrar.
Hur påverkas barnen och vardagen?
Och det kan vara mindre negativ påverkan till allvarliga och farliga situationer. Vuxnas alkohol påverkar, i olika grad, barns möjligheter att använda sig av sina rättigheter. Ett missbruk påverkar vuxnas förmåga att tillgodose barns behov. Det kan handla om att barnen lever i kaos, kriser, förtvivlan, hopplöshet, svek och att det är skrämmande att se ens vuxen förändras i sitt beteende.
Relationerna kan påverkas i familjen. Barnet kan uppleva mer konflikter, oro och spänningar inom familjen. När vuxna är mer otillgängliga kan barnet behöva agera och söka uppmärksamhet på fler och mer ”högljudda sätt” för att synas och höras. Vilket i sin tur kan skapa fler konflikter. Vuxna kan också utsätta barnen för våld, antingen direkt gentemot barnet eller andra i familjen.
Föräldraförmågan kan påverkas på så sätt att den vuxna kan bli mindre känslomässigt tillgänglig. Barnet upplever den vuxna som mindre lyhörd och lyssnande, inkonsekvent eller avvikande och lättirriterad. Barnet kan känna sig oviktig och ensam när den vuxna inte har förmågan eller orken att engagera sig i aktiviteter, brista i tillsynen och omsorgen.
Vardagens rutiner och pussel kan slås ur spel eller förändras. Det kan handla om att inte veta om en kan gå på basketträningen, ridningen eller teaterskolan, att det blir oklarheter i rollfördelningen och att en känner att en behöver ta på sig ansvar för eller tvingas ta hand om syskon och/eller förälder och praktiska sysslor för att vardagen ska funka, att familjen ska få mat, komma ihåg läxor, läkarbesök eller komma iväg till skola och aktiviteter.
I en del familjer är missbruket såpass omfattande eller är till sin karaktär på ett sätt så barnet tvingas bli involverat och ta ansvar för vuxnas problem. Exempelvis genom att försöka stoppa missbruket, hitta strategier för att undvika konflikter mellan vuxna, skydda syskon eller husdjur eller vara den trygga punkten för andra i familjen. Det i sin tur kan leda till psykiska problem och ohälsa hos barnet.
Maskrosbarn gjorde 2019 en undersökning bland barn och unga i högstadiet och gymnasiet (och skolpersonal). Det resulterade i rapporten 'Fråga hur vi mår, inte hur det går' . Totalt va det 1046 personer som svarade på enkäten, 49% i högstadiet, 45% i gymnasiet och 6% i årskurs 1–6. Barnen och ungdomarna i enkäten svarade att
26% har minst en förälder som har ett missbruk, psykisk ohälsa eller utsätter dem för våld.
43% har någon gång funderat på att hoppa av skolan på grund av hur de har det.
75% svarade att de inte haft lektioner i skolan om hur det är att växa upp med missbruk och psykisk ohälsa.
Och majoriteten svarar att deras hemsituation påverkat deras skolarbete negativt.
Varför berättar inte barn och unga för vuxna om hur dom har det hemma?
I Maskrosbarns rapport uttrycker ungefär hälften av barnen och ungdomarna att dom inte berättat för nån på skolan om hur dom har det hemma, trots att hur dom har det hemma påverkar skolan. Barnen och ungdomarna berättar att dom kan vara nedstämda, känna ångest och tappa motivation och energi.
Varför dom inte berättar för nån vuxen specifikt i skolan handlar om brist på tillit, rädsla, tidigare svek från vuxna, skam och lojalitet med sina vuxna. Det kan också handla om oro att inte bli tagen på allvar, att bli ifrågasatt eller att vuxna inte kommer tro på en. Dom berättar också att det i skolan inte finns tid, att en känner sig anonym och ingen vuxne som känner en på riktigt. Vilket bidrar till att en kan känna att relationen inte är autentiskt, att en känner sig som en i mängden och inte vill dela.
En uttrycker det såhär:
“Mina lärare har över 100 elever. Dom vet knappt vad jag heter och dom har definitivt inte tid för att lyssna på vad jag har för problem hemma. Dessutom så har jag inte den tilliten eller känner en så stark koppling till mina lärare.”
Se barnet, fråga, lyssna och agera - du spelar roll!
Det finns självklart många olika svårigheter och risker kopplat till att som barn leva i en familj med alkoholproblem. Men dom riskerna kan också minska eller försvinna om barnen får stöd och hjälp. Varje barn har rätt till en trygg uppväxt. Och du som vuxen kan bidra till det, genom att se barn i din närhet. Du som vuxen kan spela roll väldigt stor roll i ett barns liv!
Barn och unga har i olika sammanhang uttryckt att det är avgörande att du som vuxen vågar fråga, både en och många många gånger. Ge inte upp i att fråga hur barnet har det och framförallt hur barnet mår. Det tar tid att känna trygghet och tillit!
❣️Va närvarande och lyssnande vuxen, granne, föreningsledare och se barnen i din närhet
❣️Dela med dig om du kan, av mat och mellanmål, aktiviteter, skjuts och tryggt häng
❣️Hör av dig till socialtjänsten i din kommun när du känner oro för ett barn
Veta mer?
Det finns mycket information och kunskap att ta del av, från en mängd olika organisationer. Bris, Trygga Barnen, Maskrosbarn är några av dom som ger stöd till barn. Och det stödet är otroligt viktigt!
I podden Barnrättssnack har vi ett par avsnitt som tar upp barnets rätt till skydd och stöd relaterat att växa upp i en familj med alkoholmissbruk. I avsnitt 25 diskuterar vi artikel 33 i FN:s konvention om barnets rättigheter, om rätten att skyddas från narkotika. I avsnitt 66 pratar vi med Oliva Trygg Larsen om organisationen Trygga Barnen och det stöd som finns för barn.
Och såklart, hör av dig om du funderar på nåt eller vill bolla en barnrättsfråga!
