Barnombudsmannens rapport beskriver barns och ungas erfarenheter av olika former av våld under uppväxten och sambanden mellan levnadsförhållanden och risk att involveras och utnyttjas i kriminalitet.

Barnombudsmannen har lämnat en rapport till regeringen, utifrån uppdraget kring barn och ungas uppväxt- och levnadsförhållanden och risk för att involveras och utnyttjas i kriminalitet. Rapportens titel är  ”Det har alltid funnits våld, alltså när det har funnits problem.”  Du hittar hela rapporten här.

Uppdraget Barnombudsmannen har varit att beskriva barns och ungas erfarenheter av olika former av våld under uppväxten, och eventuella samband mellan barn och ungas uppväxt- och levnadsförhållanden och risk för att involveras och utnyttjas i kriminalitet.

I den här texten hittar du en sammanfattning av Barnombudsmannens rapport. Den innehåller:

Några sammanfattande punkter

Barnen vet mycket väl att de begått allvarlga kriminella handlingar, de vet att det är fel. Det finns inget ifrågasättande av att de blivit frihetsberövade, men de vill lyfta och synliggöra att det inte fått eller inte fått rätt hjälp som barn under uppväxten. Och de flesta har i Barnombudsmannens intervjuer uttryckt att det varit skönt att för första gången få prata om saker som gjort ont under uppväxten. 

”Barn som har utsatts för övergrepp, försummelse och trauma i hemmet eller har föräldrar med missbruksproblem, löper större risk att bli involverade i grov kriminalitet. Gäng erbjuder många lockelser för sårbara barn...”

Vad och hur Barnombudsmannen gjort

I arbetet har Barnombudsmannen genomfört en enkät (543 svar) och (88) intervjuer med barn som är frihetsberövade. Barnombudsmannen har genomfört 88 (19 tjejer och 69 killar) intervjuer med barn och unga mellan 15 och 24 år som befinner sig på låsta institutioner. 40 av de intervjuade är 15-17 år och 48 är unga 18-24 år. De flesta har erfarenheter av häkte, anstalt och Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem och arrest. 

Vad berättar barnen och ungdomarna?

I samtalen och enkäten beskriver barnen en otrygg uppväxt där våld, kriminalitet och psykisk ohälsa i olika utsträckning varit närvarande. Många av barnen har själva utsatts för våld av sina vuxna, antingen genom direkt våld eller genom att utsättas att bevittna våld mot en närstående. Barnen och de unga beskriver en vardag där de i hög grad har utsatts för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld samt försummelse och vanvård.

"Det var mycket bråk hemma, mina föräldrar separerade. Jag och [mitt syskon] utsattes för mycket våld, mycket smällar. Såg även min mamma och [småsyskon] utsättas för våld. Jag har förstått att pappa var otrogen. Han gifte om sig med en kvinna som inte gillade oss barn."

Barnombudsmannen, 2025

Mer än hälften av barnen har utsatts för våld

För tjejer är hemmet den plats där de oftast utsätts för våld eller bevittnar våld, medan det för killar är skolan och närområdet.

Barnen ger också uttryck för att våldet varit deras eget fel, att de tror de förtjänat våldet genom att dom brutit mot de regler eller normer som familjen satt. För många har detta lett till en känsla av maktlöshet och en acceptans av våldet som en naturlig del av deras uppväxt. 

"Pappa ”lavettar mig” om jag får E betyg. Jag har förtjänat det några gånger. Älskar pappa. I hemlandet ses detta inte som något problem. Inte upplevt att [yngre syskon] blivit utsatt. [Syskonet] är ”guldbarnet”. Om jag får barn skulle jag inte använda våld på mina barn. Om man pratar med barnen kanske dem lär sig att prata ut om sina bråk"

Barnen berättar om rädsla, otrygghet och vanmakt i vardagen. Utsattheten har pågått under stora delar av barndomen och de har känt ansvar för att skydda mamma eller yngre syskonen. De berättar om ensamhet, att det inte funnits någon att vända sig till. 

Jag är som jag är, på grund av mina livserfarenheter. Jag har sett när min pappa slår sönder min mamma och våra [husdjur].

Barnombudsmannen, 2025

Istället har fokus från vuxna, när stöd kommit på tal, varit deras eget beteende. Plus en upplevelse av att vuxnas varit ointresserade av att veta om bakomliggande faktorer, vad det är som skapat beteendet. De barn som levt i hederskontext berättar att dom insatser som gjorts resulterat i än större utsatthet. Flera berättar vidare att de kommit till en miljö präglad av våld och kriminalitet efter dom har placerats av socialtjänsten. En miljö som varit värre än den dom kommit från. Det har gjort att dom dragits djupare in i en kriminell livsstil och våldet och utsattheten har fortsatt. 

"Jag fick ingen hjälp av socialtjänsten när jag berättade hur jag har det hemma, jag fick inte göra någonting, inte gå ut, ha kompisar och bara våld våld våld. Och jag kände mig tvungen att gå till kriminella för att få skydd. För skolan eller socialtjänsten hjälpte mig ingenting".

Barnen är både offer och förövare

Många av barnen som utnyttjats och dragits in i gängkriminalitet befinner sig i en dubbel roll. Dom är både barn som utsatts för våld, vars rättigheter kränkts där vuxna har misslyckats att se, skydda och ge stödet som dom har rätt till. Samtidigt är det barn som begått ytterst allvarliga brott. Brott som ofta varit medvetna och riktade mot andra barn och unga, deras familjer och personer som saknar koppling till kriminalitet. 

Barnen och ungdomarna har berättat om känslan av att va fast, att det inte finns några andra alternativ. Att va djupt involverad i gängen ger dom en känsla av status, tillhörighet och identitet som de annars saknar i sina liv. Samtidigt är våldet en förutsättning för att överleva och vinna respekt. En destruktiv spiral där en tvingas acceptera våld som norm och verktyg för att bygga sin egen position. 

Barnen vet mycket väl att sammanhanget de befinner sig i är farligt och fel. Dom är medvetna om att dom begått allvarliga kriminella handlingar,. Det finns inget ifrågasättande av att de blivit frihetsberövade, men dom vill lyfta och synliggöra att dom inte fått eller inte fått rätt hjälp som barn under uppväxten. Några har också beskrivit just frihetsberövandet som det bästa som hänt. Dom har inte sett nån annan väg ut, livet är ohållbart. Samtidigt som det inte funnits någon vuxen att vända sig till, utanför det kriminella nätverket. Det har samtidigt varit många barn och unga som berättat om dåliga förhållanden under själva frihetsberövandet.

Att utsätta andra. Samhällets syn på killar och tjejer som begått kriminella handlingar

Mer än hälften (56%) av dom som medverkat i Barnombudsmannens undersökning och som svarat att dom har blivit utsatta för våld, har också utövat våld eller kontroll över andra. 

  • 62% av killarna har utsatt andra för våld eller kontroll.
  • 43% av tjejerna har har utsatt andra för våld eller kontroll.
  • 21% av tjejerna har blivit utsatt för våld av en partner. 
  • 2% av killarna har blivit utsatta för våld av en partner. 

De barn som inte upplevt våld i hemmet har också i mindre utsträckning satt andra för våld eller kontroll. Det är 15% av barnen som gjort det. 

Barnombudsmannen rapporterar om könsmönster i hur barnen uppfattas och behandlas, men också hur dom pratar om sin egen utsatthet. 

Tjejerna tenderar att reduceras till enbart offer och deras egna aktiva roll osynliggörs. Det leder till att kriminella nätverken kan fortsätta utnyttja tjejerna, dom både osynliggörs och tenderar att få lägre straff när dom åker fast. Tjejerna i gängmiljön riskerar att utsättas för sexuellt våld och exploatering, vilket gör deras situation komplex. De är ofta både förövare, utsatta i hemmet och utsatta i gängen som präglas av patriarkala strukturer. 

Killarna ses i princip uteslutande som förövare. Deras egen utsatthet för våld och trauma osynliggörs. Och samhället ser deras handlingar som en del av en kriminell identitet istället för att se dom bakomliggande faktorerna. Det gör att killarnas trauma osynliggörs och stöd och behandling ses inte som varken en rättighet eller behov utan enbart straff. 

Flickors utsatthet kopplas till hemmiljön i betydligt högre utsträckning än pojkars. Skillnaderna
mellan flickor och pojkar synliggörs redan från 3-års ålder. I gruppen barn med eget kriminellt
beteende blir det slående i hur stor omfattning som pojkars utsatthet enbart ses som eget
beteende jämfört med flickors

Barnombudsmannen, 2025

Inget, eller fel stöd från vuxna

Barnen berättar att dom saknat vuxna som kunnat ge stöd, eller hållit koll på dom. När inte vuxna brytt sig, funnits där eller sett dom har det lett till en djup misstro mot myndigheter och institutioner, vilket gör det svårare att söka hjälp - även när dom vet att hjälpen behövs. När det i ens barndom varit vardag med våld, frånvaro av vuxna eller dysfunktionalitet i hemmet och svåra ekonomiska förhållanden har barnen berättat om önskan av att hitta sammanhang där gemenskap finns.

Livet i ett kriminellt nätverk kan va ett svar på en djupare känslan av rotlöshet och otrygghet. Många har blivit svikna tidigt och ofta många gånger i livet som lett till en brist på tillit till myndigheter och vuxna som borde funnits där. 

Jag har aldrig fått vara barn, jag har alltid varit som en 25-årig människa. Jag har inte haft rättigheter som ett barn.

Barnombudsmannen, 2025

Barnen och ungdomarna har lämnats ensamma att försöka hantera sina svåra känslor. Flera har självmedicinerat med droger och alkohol: 

”Jag kunde inte hantera det. Jag var [tonåring] och jag fick ingen hjälp. Och det är sedan den dagen jag har börjat använda droger, cannabis. Jag har behövt ta min pappas skit. För när han [pappa] åkte in i fängelset så lämnade han massa skit. […] Och då fick jag hjälpa honom med det.”

Flera berättar om en barndom med ekonomiska svårigheter som påverkat vardagen på många sätt. Det har saknats tillräckligt med mat, dom har varit hungriga och saknat nödvändiga kläder och skor. Barnen har burit på en konstant oro för dom grundläggande behoven som skapat en känsla av utanförskap. För en del barn har det lett till att dom försökt hantera det genom att försöka tjäna pengar på brottsliga handlingar. 

Varför begår barn kriminella handlingar?

Barnombudsmannens rapport ger såklart inget enkelt svar på den komplexa frågan, varför barn begår allvarliga brott. Men lyfter ett antal aspekter kring varför.

  • individens moraliska värderingar 
  • den sociala miljön som barnet befinner sig i
  • brottet ses som ett acceptabelt handlingsalternativ i en specifik situation 
  • den egna familjen är försvagad och barnet söker en alternativ familj 
  • barnets uppväxtvillkor och utsatthet för våld 

Att växa upp i ett hem eller i en miljö med våld, missbruk och kriminalitet har stor inverkan på barn och barns liv. Det betyder såklart inte att alla barn som utsätts för våld begår brott eller manipuleras och utnyttjas i kriminella nätverk. Men det är en riskfaktor och sambandet är starkt. 

När insatser görs för att förhindra att barn dras in i kriminalitet måste vi alltså fokusera mycket mer på att förebygga våld mot barn och att barn som utsatts för våld får stöd, behandling och upprättelse. 

Barnombudsmannens rekommendationer

Barnombudsmannen landar i ett antal rekommendationer för att komma åt dom fel och brister som myndigheten sett. Det är rekommendationer som både lyfter fokus på dom yngsta barnen och dom äldre barnen. 

Mina tankar och funderingar kring Barnombudsmannens årsrapport

Barnombudsmannen har tagit fram ännu en viktig rapport som sätter ljuset på det faktum att barn reduceras till kriminella istället för att se människan, vad som finns bakom de handlingar som begåtts. Barnombudsmannens årsrapport är viktig och lyfter fokus på barnens livsvillkor och hur långt bort många av barnen levt från sina rättigheter. Samtidigt är det ledsamt, att vi så många gånger hört om liknande berättelser - barn som utsatts för våld under stora delar av barndomen men ingen varken frågat eller lyssnat på barnet. 

Vad är det som krävs för att vi ska se barn, ta barn på allvar och faktiskt skydda barn från vuxnas våld? 

Det finns också saker jag saknar i Barnombudsmannens rekommendationer. Allt kan såklart inte rymmas i en rapport. Men, med det sagt hade jag önskat några fler grejer i rekommendationerna. 

Förslag från barn och unga själva

Barnombudsmannens rekommendationer är viktiga och angelägna för att upptäcka när barn utsätts för våld och stärka vuxnas kapacitet att agera. Men jag saknar också saker. Jag saknar barnens egna ord, erfarenheter och förslag. I 2 av dom 13 rekommendationerna står det om barns delaktighet eller barns perspektiv och behov. 

Barns egna erfarenheter kan inte bara anses som viktiga i vissa frågor. Det är lika viktigt i screeningsprogram, kunskapscenter som utveckling av läroplaner och examensmål och om förändringar domstolars uppdrag. 

En expertmyndighet för barn och barns rättigheter kan inte välja när barns delaktighet ska va viktigt - det måste va tydligt att det är viktigt hela tiden. 

Stöd, behandling och upprättelse för barn

Barnombudsmannen skriver på olika ställen i rapporten om vikten av att upptäcka våld och att agera i form av exempelvis anmälan till socialtjänsten. Det är också rekommendationer. Superbra. Likaså skrivs det om att barn har rätt till stöd och behandling när en utsatts för våld och att myndigheters insatserna ska bli mer träffsäkra och följas upp. Så länge barn utsätts för våld måste barn också få stöd och behandling. Det kräver kunskap, resurser och vilja. 

Barn som Barnombudsmannen intervjuat berättar om hur dom blivit svikna av vuxna och samhället många gånger om. Därför måste det också finnas rekommendationer om upprättelse för barn. Om barn inte får upprättelse kommer vi heller inte kunna bygga ett förtroende för myndigheterna för det stöd som finns och de många viktiga personer som arbetar inom myndigheterna. 

Mötesplatser, viktiga vuxna och relationer

En återkommande del i barnens berättelser är avsaknaden av vuxna som ser dom, finns där och lyssnar. Men det finns inget i rekommendationerna om vikten av tid och utrymme för vuxnas och barns relationer. När ska barn och vuxna få tid att lära känna varandra, ha roligt, lära av varandra och känna gemenskap i ett större sammanhang? 

Att screenas för våld och trauma är viktigt och det bör såklart införas. Men, det kommer finnas många barn som inte berättar, för att det är en främling som kommer sitta mitt emot. För väldigt många barn krävs att det finns en genuin relation för att hen ska våga berätta om våld. Varför finns det inte rekommendationer om fler vuxna i förskola, skola, föreningsliv och fritiden? Mötesplatser där barn känner sig hemma, som en del av en gemenskap med vuxna som bryr sig och lyssnar.

Vi måste bli bättre på att se barn och vilja hänga med barn. 

Arbetssätt och bemötande från vuxna som möter barn

Kanske landar den här tanken helt fel, eller att jag läser in fel saker i Barnombudsmannens rapport. Nästan alla barnen berättar att dom aldrig fått frågan om våld, att det varit skönt att berätta för någon och att vuxna som mött dom inte brytt sig om orsakerna till agerandet. Varför gör vi inte det? Varför intresserar vi oss inte mer för barnet, för hens perspektiv och erfarenheter? 

Det kan inte ligga på barnen själva att hitta lägen att berätta om våld, trauma eller andra saker som är viktiga. Det måste va vuxna som bryr sig, som vill veta och vill lyssna. Och det måste såklart finnas förutsättningar för det i jobbet. Det kräver givetvis mer tid. Det är däremot ingen motsättning av brist på tid och vilja att möta barnet, se barnet och intressera sig för barnet.

Vi vuxna som möter barn, vi måste komma närmre barnen. 

Ta tillbaka dåliga förslag

Jag önskar att Barnombudsmannen hade varit modig och typ sagt skit i att gå fram med politiska förslag som strider om barnets rättigheter. Och ta tillbaka sånt som redan är mitt i att förverkligas. 

När det är en rapport dom handlar om barn som utnyttjas, manipuleras och blir en del av kriminella nätverk är det oroväckande att det inte står nåt om alla dom politiska förslag och åtgärder som kraftigt begränsar barns rättigheter. Dels åtgärder som fullt ut håller på att genomföras och dels dom som är på väg att bli förslag. Exempelvis sänkt straffålder. Det ÄR ingen tvekan om att det strider mot barnkonventionen. Och det är förslag som inte ens är i närheten av en syn på barn som rättighetsinnehavare. 

Ett par avslutande ord

Det finns mer saker jag tänker att rapporten kunde lyft. Men vi tar det en annan gång.  Barnombudsmannens rekommendationer är som sagt viktiga! Men det är också rekommendationer som är tydligt vuxencentrerade. 

Barn har rätt till trygghet, skydd och stöd. Att bli lyssnade på och tagna på allvar. Att växa upp i en miljö med omsorg, kärlek och att få möjlighet att utvecklas och känna hopp och framtiden och kunna drömma. Att växa upp i miljöer som präglas av våld, att själv bli utsatt för våld får stora konsekvenser i barns liv. Både där och då, och i framtiden. 

För ett par år sen kom den statliga utredningen som fick i uppdrag att ta ett helhetsgrepp kring en strategi kring våld mot barn. Vi pratade med utredningssekreteraren Karin Blomgren om det i Barnrättssnack. Lyssna på det här.  





Vid varje ledighet och högtid finns det väldigt många barn som har en klump i magen, som längtar tillbaka till skolan, som inte sover, som behöver ta hand om syskon och som utsätts för våld. Nu är det snart en ny högtid och du som vuxen kan va livsviktig för ett barn. Har du en vit jul, får barnen i din närhet det?

Barn som lever i familjer där vuxna dricker för mycket alkohol finns i alla delar av samhället – oavsett bostadsområde, kommun eller miljö. Många gånger är ett missbruk dolt, vilket gör det svårt för andra vuxna att upptäcka. Alkoholproblematik är dessutom särskilt svårt att identifiera eftersom majoriteten av vuxna i Sverige – cirka 90 % – konsumerar alkohol.

Några viktiga saker att ha med sig när du läser den här texten:

Du som vuxen bestämmer såklart själv om du har en vit jul eller inte. Det viktiga är att du reflekterar över hur alkohol påverkar barn, och att du ser barnen i din närhet. I den här texten kan du läsa mer om hur barn påverkas, vilka frågor du kan ställa till dig själv om du planerar att ha alkohol under din ledighet tillsammans med barn. Och det här är rubrikerna:

Video från Vit jul.

Hur påverkas barn av att leva i familjer där vuxna dricker för mycket? 

Alla barn påverkas olika av att leva med vuxna som har alkoholproblem – men en sak är säker: påverkan finns alltid. Och det enda sättet att faktiskt veta, är att fråga barnet och lyssna. 

Vuxnas alkohol påverkar, i olika grad, barns möjlighet att använda sig av sina rättigheter. Det kan vara mindre negativ påverkan till allvarliga och farliga situationer. 

Ett missbruk påverkar vuxnas förmåga att tillgodose barns behov. Det kan handla om att barnen lever i kaos, kriser, förtvivlan, hopplöshet, svek och att det är skrämmande att se ens vuxen förändras i sitt beteende. Men det är också en riskfaktor för att utsättas för våld. Det finns studier som visar att barn till föräldrar med alkoholproblem löper en större risk än andra barn att utsättas för vanvård. Och det finns studier som visar att barn till föräldrar med alkoholproblem löper större risk än andra barn att utsättas för fysiska övergrepp av sina föräldrar.

Barn påverkas också genom att: 

Maskrosbarn gjorde 2019 en undersökning bland barn och unga i högstadiet och gymnasiet (och skolpersonal). Det resulterade i rapporten 'Fråga hur vi mår, inte hur det går' . Totalt va det 1046 personer som svarade på enkäten, 49% i högstadiet, 45% i gymnasiet och 6% i årskurs 1–6. Barnen och ungdomarna i enkäten svarade att:

Och majoriteten svarar att deras hemsituation påverkat deras skolarbete negativt.

Hur har barnet det nu precis innan jul? Kan du se tecken på att barnet inte mår bra?

Det finns barn som visar tydligt att dom inte mår bra, både medvetet och omedvetet. Och det finns barn som gör allt i sin makt för att du som vuxen inte ska få vetskap om det som händer hemma. 

Det är ditt ansvar som vuxen att se barnet, fråga och anmäla till socialtjänsten om du känner oro för att ett barn inte har det bra. 

Du som vuxen som möter barn typ varje dag i ditt jobb, märker du nån skillnad nu innan lovet?

Hur agerar barn nu innan lovet? Kan du se tecken på att barnet är orolig, mer tyst och frånvarande, blir det bråk med kompisar, vuxna och andra?  Eller är barnet väldigt glad och förväntansfull?

Du som vuxen kan va så viktig för barn som växer upp med en vuxen som dricker för mycket. Och vi måste fatta att barnets situation utanför platsen där du möter barnet påverkar vardagen, måendet och ja allt. 

Vilka tecken finns, på att barnet inte mår bra? Kan vi se tecken på att barn far illa?

Begreppet barn far illa kan emellanåt osynliggöra vuxnas roll i att skapa det som gör att barnet inte mår bra. Att prata om barn far illa är ju egentligen tecken på att vuxna utsätter barn för otrygghet, våld eller annat. Vi behöver rikta blicken mot orsaken, samtidigt som vi ser barnet. Det finns många gånger tecken, inte alltid, men många gånger kan vi som vuxna se och förstå att barnet inte har en trygg hemmiljö.

Genom att du som vuxen ser, reflekterar pratar med kolegor och hör av dig till socialtjänsten så kan barns utsatthet upptäckas. 

Hur barn och unga reagerar och mår relaterat vuxnas missbruk varierar såklart. Det kan vara saker som är väldigt tydliga som ett förändrat beteende eller kroppsliga symptom till att barnet är högpresterande eller får koncentrationssvårigheter eller trötthet och nedstämdhet.

En försenad utveckling av motorik och språk, aggressivitet, kroppsliga symtom som t.ex. huvudvärk och magont, humörsvängningar, inåtvändhet, trotsigt beteende, hyperaktivitet och ängslighet kan vara tecken på att barnet eller den unga växer upp med missbruk i familjen

Socialstyrelsen, 2009

Det är med andra ord liknande symptom som vid andra problem, som vid missbruk. Anar du, eller ser du saker som gör att du funderar på om det finns problem i en familj, så kan missbruk av en av flera tänkbara orsaker. Du som vuxen som möter barn, behöver både kunna känna igen tecken på missbruk hos föräldrarna men också hur ett missbruk kan påverka rollen som förälder eller ens föräldraförmåga - det får konsekvenser för barn och unga. 

Socialstyrelsen skriver också att det är tyvärr inte är ovanligt att när det kommer till ungdomar att vuxna som möter barn missar att det kan finnas bakomliggande orsaker i hemmiljön som gjort att den unge uppmärksammats på grund av sitt eget beteende, exempelvis ett utåtagerande, aggressivitet med mera.   

Hur vanligt är det att barn växer upp i familjer där vuxna dricker för mycket? 



Varför berättar inte barn och unga för vuxna om hur dom har det hemma?

I Maskrosbarns rapport uttrycker ungefär hälften av barnen och ungdomarna att dom inte berättat för nån på skolan om hur dom har det hemma, trots att hur dom har det hemma påverkar skolan. Barnen och ungdomarna berättar att dom kan vara nedstämda, känna ångest och tappa motivation och energi.

Varför dom inte berättar för nån vuxen specifikt i skolan handlar om brist på tillit, rädsla, tidigare svek från vuxna, skam och lojalitet med sina vuxna. Det kan också handla om oro att inte bli tagen på allvar, att bli ifrågasatt eller att vuxna inte kommer tro på en. Dom berättar också att det i skolan inte finns tid, att en känner sig anonym och ingen vuxne som känner en på riktigt. Vilket bidrar till att en kan känna att relationen inte är autentiskt, att en känner sig som en i mängden och inte vill dela. En uttrycker det såhär:

Mina lärare har över 100 elever. Dom vet knappt vad jag heter och dom har definitivt inte tid för att lyssna på vad jag har för problem hemma. Dessutom så har jag inte den tilliten eller känner en så stark koppling till mina lärare

Maskrosbarn. 2021

Socialstyrelsen också att det kan finnas en motvillighet att berätta för att en vill skydda sin eller sina vuxna, en vill försöka behålla en familjesammanhållning. Barn och unga kan också känna en rädsla för vilka konsekvenserna kan bli om en berättar. Oro för både va dom kommer hända med dom vuxna, med en själv och med familjen som helhet. 

Vad säger barnkonventionen om alkohol och en vit jul? 

Barnkonventionen lyfter ju inte begreppet vit jul, men det finns många artiklar som på olika sätt tar upp trygghet och att skyddas från olika skadliga ämnen. Artikel 33 är en av artiklarna som handlar om just det. Det står såhär i den artikeln:

"Konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder, inklusive lagstiftningsåtgärder, administrativa, sociala och utbildningsmässiga åtgärder, för att skydda barn från olaglig användning av narkotika och psykotropa ämnen såsom dessa definieras i tillämpliga internationella fördrag och för att förhindra att barn utnyttjas i den olagliga framställningen av och handeln med sådana ämnen"

Nu står det ju narkotika och psykotropa ämnen, och gör vi en djupdykning i vad det kan handla om så ingår alkohol i det. Och även om artikeln beskriver att vi ska skydda barn från användandet så inbegriper det också barn som anhöriga.

Så nej, det står inget om vit jul i barnkonventionen. Men vi som vuxna har ett ansvar för att barn är trygga. Och vuxna som är påverkade av alkohol försvårar för barn att va trygga.

Se barnet, fråga, lyssna och agera - du spelar roll!

Det finns självklart många olika svårigheter och risker kopplat till att som barn leva i en familj med alkoholproblem. Men dom riskerna kan också minska eller försvinna om barnen får stöd och hjälp. Varje barn har rätt till en trygg uppväxt. Och du som vuxen kan bidra till det, genom att se barn i din närhet. Du som vuxen kan spela roll väldigt stor roll i ett barns liv!

Barn och unga har i olika sammanhang uttryckt att det är avgörande att du som vuxen vågar fråga, både en och många många gånger. Ge inte upp i att fråga hur barnet har det och framförallt hur barnet mår. Det tar tid att känna trygghet och tillit! 

Att du kontakter socialtjänsten kan vara det första steget mot att ett barn får stöd. 

Tipsa gärna barn och unga i din närhet om att Maskrosbarn och Trygga Barnen håller öppet i jul, för barn och unga som vill och behöver ha en trygg jul tillsammans med andra. 

Varje högtid delar jag samma förslag på förhållningssätt

Under ett gäng år, har jag på sociala medier delat förhållningssätt som en kan haunder julen, nyår, vintern eller allmänt i livet. Nu under vintern handlar det om en vit jul. Här hittar du livets förhållningssätt:

Det finns många anledningar att göra det. Det främsta handlar om att barn har rätt till trygghet och skydd. Barn har rätt att skyddas från en mängd saker, däribland alkohol och andra droger. Även om du tänker att det är en högtid och fest på olika sätt, så kom ihåg att vuxnas alkohol påverkar barn och unga. Därför är en vit jul viktig av så många olika skäl. 

Det sägs ofta att julen är barnens högtid. För att det ska kunna va barnens högtid behöver det va en trygg högtid. Därför behöver vi ju alla fundera på vad vi gör under ledigheterna för att barn och unga i ens närhet ska va trygga, ha en rolig och en fin vinterledighet.

Dricka alkohol tillsammans med barn i jul?

Till dig som funderar på det här med alkohol tillsammans med barn, kolla in och ta med dig IQ's riktigt braiga tips:

Va en trygg vuxen please! Du som vuxen kan spela roll väldigt stor roll i ett barns liv! 

Vill du veta mer?

Det finns mycket information och kunskap att ta del av, från en mängd olika organisationer. Bris, Trygga Barnen, Maskrosbarn är några av dom som ger stöd till barn. Och det stödet är otroligt viktigt!

I podden Barnrättssnack har vi ett par avsnitt som tar upp barnets rätt till skydd och stöd relaterat att växa upp i en familj med alkoholmissbruk. I avsnitt 25 diskuterar vi exempelvis artikel 33 i FN:s konvention om barnets rättigheter, om rätten att skyddas från narkotika. Och i avsnitt 66 möter vi Olivia Trygg Larsen från Trygga Barnen.

Och såklart, hör av dig om du funderar på nåt eller vill bolla en barnrättsfråga!



Ett sommarlov är slut och en hösttermin börjas. För den del är det absolut första skolstarten. Andra hoppas det är den sista. Nån har längtat efter klasskompisarna, nån är nyfiken på första läxan, nån är orolig för hur rasterna blir i år, nån är lättad över att hen överlevde sommaren och att skolan äntligen börjar och nån skulle göra vad som helst för att inte tvingas gå till skolan nåt mer.


Det finns tusen och åter tusen berättelser om hur det är att börja skolan. Ungefär lika många berättelser som det finns barn. Nu är det skolstart för väldigt många barn. Skolan är för många barn räddningen, hoppet, pausen, plågan, mardrömmen och det värsta som finns. 

Det är vi som vuxna som måste ställa oss typ tusen frågor om barnets skolstart. Hur kan vi få barnet att känna sig välkommet i klassrummet, på skolgården, i korridoren, i matsalen? Vad behöver barnet för att känna trygghet, nyfikenhet, tillit och att ha kul i skolan? Hur främjar vi lek, lust och att barnen också ska hitta varandra?

Ett par grejer till dig som vuxen i skolan nu inför skolstarten. Många självklarheter jag vet. Men ibland behöver en säga självklara saker också. Så, här kommer några grejer till vuxna som finns i barns skola: 

Mobbning är vanligare än du tror

Mobbning är ett enormt problem som får konsekvenser för livet. Och det är vår skyldighet som vuxna att göra så mycket mer än det vi gör idag. Och vi måste förstå att det finns många barn som har otroligt ont i magen just nu, inför en skolstart.

”Jag tror vissa vuxna tänker att bara för att mobbning alltid har funnits så kommer det alltid finnas, trots att det inte behöver vara så”  Akilles Remelin, Friends ungdomsråd

Stiftelsen Friends har rapporterat I många år om hur vanligt mobning är och vilka konsekvenser det får för barn. Rapporten för 2024 bygger på en Novusundersökning bland 1139 barn 10-16 år plus data där elever i Sverige deltagit i internationella undersökningar (exempelvis Pisa 2022).

”Jag har mycket ångest, är ofta hemma för jag inte kan gå till skolan p.g.a. oro. Jag oroar mig för vänner, andra elever, höra till eller stå ensam, skolarbetet och prestationer.”

Friends rapport 2024

I 2024 års rapport kan vi läsa: 

”Den här sortens ledarskap som är varmt och inkännande fungerar skyddande mot att bli utsatt för mobbning. Det främjar mående och prestationer i skolan och minskar också risken för att vara inblandad i mobbning antingen som utsatt eller som förövare” Robert Thornberg, professor vid Linköpings universitet

Rapporten 2023 vidare bland annat:

  • nästan varannat barn på mellanstadiet utsatts för kränkningar av ett annat barn. 
  • 14% av barnen på mellanstadiet och 11% av barnen på högstadiet har utsatts för upprepande kränkningar 
  • Det är nästan dubbelt så vanligt att barn och unga med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning utsätts för mobbning
  • Det är tre gånger så vanligt att barn och unga som identifierar sig som HBTQI+ utsätts för mobbning 
  • 7% av barnen i mellanstadiet och 6% i högstadiet upplever ofrivillig ensamhet, att dom inte har nån att va med på rasterna

Trygg skola för alla barn

Varje barn har rätt till utbildning. En utbildning som är tillgänglig, som barn vill gå till, som möjliggör utveckling, och som utvecklar respekt för mänskliga rättigheter och naturmiljön.

Men om jag som barn inte är trygg i skolan, kommer jag heller inte kunna tillgodogöra mig utbildningen. Det går inte att lära ut om att mobbning inte ska finnas, det måste vara ett klimat i skolan bland alla som visar andra värden. Det räcker inte att säga, det måste göras. 

”Jag brukar bli utanför nästan hela tiden av några vänner som går i samma klass som mig och då blir det svårt för mig att fokusera på skolan eftersom jag alltid tänker på det istället för att jobba.”

Friends rapport 2024

Friends menar att det finns tre viktiga aspekter för att minska mobbningen:

  1. Arbeta för ett positivt klimat. Där positiva, omtänksamma och stöttande relationer är i fokus, rättvisa regler, elever känner sig säkra och känner uppskattning och samhörighet med skolan. 
  2. Tillämpa ett auktoritativt ledarskap. Vuxna i skolan kännetecknas av att vara varma, omtänksamma, respektfulla, inkännande med tydliga förväntningar och upprätthåller regler på ett konsekvens respektfullt, rättvis och bestämt sätt i samspel med eleverna. 
  3. Jobba utifrån en hela skolan-ansats. Att se att hela skolan är involverad i arbetet med tryggheten, ledningen tar ansvar och att arbetet sker både med aktiviteter i vardagen och långsiktigt. 

Mer tips om skolstart och barns rättigheter i skolan?

Spela roll för barn som växer upp med en vuxen som dricker för mycket

Den här veckan är det den så kallade uppmärksamhetsveckan ’Du spelar roll’. En vecka att uppmärksamma barn som växer upp i familjer där någon vuxen dricker för mycket. I mer än 10 år har ett gäng olika aktörer lyft barns situation just den här veckan. Och tro mig det behövs. Därför är det så otroligt viktigt att du spelar roll!

Barn som lever i familjer där vuxna dricker för mycket alkohol finns överallt, i alla miljöer. Ett missbruk kan vara dold och det gör det ofta svårt att upptäcka barnen. Alkoholproblematik och missbruk är dessutom extra svårt att upptäcka eftersom ungefär 90% av alla vuxna i Sverige dricker alkohol.

Hur påverkas barnen och vardagen?

Och det kan vara mindre negativ påverkan till allvarliga och farliga situationer. Vuxnas alkohol påverkar, i olika grad, barns möjligheter att använda sig av sina rättigheter. Ett missbruk påverkar vuxnas förmåga att tillgodose barns behov. Det kan handla om att barnen lever i kaos, kriser, förtvivlan, hopplöshet, svek och att det är skrämmande att se ens vuxen förändras i sitt beteende. 

Maskrosbarn gjorde 2019 en undersökning bland barn och unga i högstadiet och gymnasiet (och skolpersonal). Det resulterade i rapporten 'Fråga hur vi mår, inte hur det går' . Totalt va det 1046 personer som svarade på enkäten, 49% i högstadiet, 45% i gymnasiet och 6% i årskurs 1–6. Barnen och ungdomarna i enkäten svarade att

Och majoriteten svarar att deras hemsituation påverkat deras skolarbete negativt.

Varför berättar inte barn och unga för vuxna om hur dom har det hemma?

I Maskrosbarns rapport uttrycker ungefär hälften av barnen och ungdomarna att dom inte berättat för nån på skolan om hur dom har det hemma, trots att hur dom har det hemma påverkar skolan. Barnen och ungdomarna berättar att dom kan vara nedstämda, känna ångest och tappa motivation och energi.

Varför dom inte berättar för nån vuxen specifikt i skolan handlar om brist på tillit, rädsla, tidigare svek från vuxna, skam och lojalitet med sina vuxna. Det kan också handla om oro att inte bli tagen på allvar, att bli ifrågasatt eller att vuxna inte kommer tro på en. Dom berättar också att det i skolan inte finns tid, att en känner sig anonym och ingen vuxne som känner en på riktigt. Vilket bidrar till att en kan känna att relationen inte är autentiskt, att en känner sig som en i mängden och inte vill dela. 

En uttrycker det såhär: 

“Mina lärare har över 100 elever. Dom vet knappt vad jag heter och dom har definitivt inte tid för att lyssna på vad jag har för problem hemma. Dessutom så har jag inte den tilliten eller känner en så stark koppling till mina lärare.”

Se barnet, fråga, lyssna och agera - du spelar roll!

Det finns självklart många olika svårigheter och risker kopplat till att som barn leva i en familj med alkoholproblem. Men dom riskerna kan också minska eller försvinna om barnen får stöd och hjälp. Varje barn har rätt till en trygg uppväxt. Och du som vuxen kan bidra till det, genom att se barn i din närhet. Du som vuxen kan spela roll väldigt stor roll i ett barns liv!

Barn och unga har i olika sammanhang uttryckt att det är avgörande att du som vuxen vågar fråga, både en och många många gånger. Ge inte upp i att fråga hur barnet har det och framförallt hur barnet mår. Det tar tid att känna trygghet och tillit! 

❣️Va närvarande och lyssnande vuxen, granne, föreningsledare och se barnen i din närhet

❣️Dela med dig om du kan, av mat och mellanmål, aktiviteter, skjuts och tryggt häng 

❣️Hör av dig till socialtjänsten i din kommun när du känner oro för ett barn

Veta mer?

Det finns mycket information och kunskap att ta del av, från en mängd olika organisationer. Bris, Trygga Barnen, Maskrosbarn är några av dom som ger stöd till barn. Och det stödet är otroligt viktigt!

I podden Barnrättssnack har vi ett par avsnitt som tar upp barnets rätt till skydd och stöd relaterat att växa upp i en familj med alkoholmissbruk. I avsnitt 25 diskuterar vi artikel 33 i FN:s konvention om barnets rättigheter, om rätten att skyddas från narkotika. I avsnitt 66 pratar vi med Oliva Trygg Larsen om organisationen Trygga Barnen och det stöd som finns för barn.

Och såklart, hör av dig om du funderar på nåt eller vill bolla en barnrättsfråga!

Copyright © Alla rättigheter förbehållna

crossmenu