Sommarlov. Ordet väcker ofta bilder av barfota fötter i gräset, glass i solen och skrattande barn. Men det är en bild som långt ifrån alla barn känner igen sig i. För många väcker sommaren snarare oro, ångest och ensamhet.

Den här texten handlar om barnens sommarlov och ditt ansvar som vuxen. Jag vill att du ska fatta att  just i sommar kan du vara skillnaden mellan ensamhet, oro och gemenskap och trygghet. 

Visst är det så att många barn har längtat länge och sprang ut från förskolan och skolan till ett sommarlov med en känsla av underbar evighetslång frihet! Med drömmar om oändlig lek, sovmorgon, glass i mängder, att bryta rutiner, slippa läxor och krav och press. 

Men, det är långt ifrån alla barn som känner dom känslorna. Väldigt många har har våndats länge och går just nu runt med ont magen, oro för hur dom ska klara av eller överleva den här evighetslånga sommaren. Rutiner och scheman som bryts, aktiviteter som pausar. En sommar med känslor av ensamhet och oro. Och för många barn är sommarlov förknippat med vuxnas alkohol, våld och fattigdom. 

När skola och fritidsaktiviteter stänger, när många av oss vuxna går på semester så stänger också barnens trygghet ner. Det gör att barn riskerar att stå ensamma utan samhällets skydd och stöd. 

Jag har ångest inför sommarlovet. Väldigt mycket ångest. Lovet är ju åtta veckor långt och jag blir fort uttråkad och jag har det inte bra hemma med min familj

Bris

Om du visste att ditt barn eller din grannes barn hade uttryckt detta. Vad hade du önskat att någon vuxen i närheten gjorde då?

Du som vuxen, oavsett om det är som förälder, granne, moster, farfar eller föreningsledaren är viktig. Du kan göra skillnad för barn i din närhet i sommar. 

Fakta: Så har barn det i Sverige idag

I Sverige lever fler än 10 miljoner människor och ungefär 2,2 miljoner är under 18 år. Alltså är ungefär tjugo procent av befolkningen barn och unga. Hur det är att vara barn i Sverige idag kan såklart bara barn och unga själva svara på. Det går givetvis inte heller att ge en enhetlig bild av hur det är att vara barn, barn är ingen homogen grupp. Barn är egna unika personer, med egna erfarenheter av att vara barn. 

Vi kan med statistik beskriva barns levnadsvillkor, men inte fånga hur enskilda barn har det. Om vi vill veta hur ett barn upplever sin vardag måste vi fråga barnet. 

Men. Det finns såklart en hel del saker vi vet om barns livsvillkor. Saker som är viktiga när vi ska fatta beslut, planera verksamheter och upptäcka barn som inte får sina rättigheter tillgodosedda. Ungefär såhär säger statistiken* om barn: 

*Statistiken är hämtad från första kapitlet i min bok Barnkonventionen i socialtjänsten. 

Det är också viktigt  att komma ihåg att barns levnadsvillkor är en rättighetsfråga. När livsvillkoren exkluderar barn och är hinder för att barn ska få tillgång till och kunna använda sig av sina rättigheter, så måste vi se statistiken och barns livsvillkor som en rättighetsfråga. Och det är vår skyldighet som vuxna att ha kunskap om dom hinder som finns och dom hinder som barn själva ser - och göra det vi kan för att undanröja eller minimera hindren. 

Under Barnrättsdagarna 2025 berättade Kjerstin Almqvist från Karlstad universitet att det ser ut såhär för barn i Sverige:

Det här är inte bara siffror. Det är barn det handlar om. Bakom varje siffra finns ett barn som har rätt till trygghet, stöd och en meningsfull sommar.

Maskrosbarn möter unga som lever i familjer där en vuxen har ett missbruk eller psykisk sjukdom. På Maskrosbarns hemsida finns berättelser från unga själva.  En av dessa berättelser handlar om ensamheten och oron för sommaren. Ungdomen skriver bland annat: 

Sommartider betyder ännu mer alkohol. När jag känner doften av syrénbuskar förknippar jag det med min förälders fulla röst och andedräkt av rött vin. När jag rör mig på Stockholms somriga gator förknippar jag bara vägen hem med att klumpen i magen växer sig så stor att den når ända upp till halsgropen. Det enda jag vill är att styra över mitt eget sommarlov, att göra det jag vill för min egen skull och inte för min förälders. Men om jag inte finns där för henne, vem ska då finnas där? Jag rör mig närmre och närmre lägenheten, men jag känner mig bara längre och längre bort från någon form av trygg plats

Maskrosbarn

Läs hela texten, och de andra berättelserna här.

Barn i ekonomisk fattigdom

Rädda Barnen har i många år följt hur barnfattigdomen i sverige har förändrats. Den senaste barnfattigdomsrapporten innehåller statistik fram till år 2019, precis innan pandemin. Att leva en längre tid i en familj i fattigdom får stora och direkta konsekvenser för barnen och det hindrar barns möjligheter till utveckling och att delta i samhället. Men det påverkar också barns förväntningar på framtiden och sin egen plats i samhället.

9% av barnen i Sverige levde år 2019 i familjer som antingen låg under riksnormen för låg inkomststandard eller hade beviljats försörjningsstöd. Totalt sett va det 196 000 barn som levde i familjer som inte får ekonomin att gå ihop, där en helt enkelt inte har råd med det mest nödvändiga. 

Men det är inte alla barn i Sverige som ingår i siffrorna. Det är dom hushåll med barn där den/dom vuxna varit folkbokförda i Sverige under hela 2019. Därför ingår inte barn som sökt asyl eller barn som saknar papper för att vistas i Sverige. Det går heller inte att identifiera barn i familjer där dom vuxna är skuldsatta och har löneutmätning. Totalt sett är det 8.5% av barnen i Sverige som lever i ett hushåll där det pågår löneutmätning. 

Barn vet mer om familjens ekonomiska situation än många vuxna tror. Och barnen hittar ofta olika strategier för att hantera situationen. Det kan vara allt från att inte be om pengar eller att va med på olika aktiviteter, låtsas inte tycka om en fritidsaktivitet, försöka bidra till familjen ekonomi genom extrajobb. 

Rädda Barnen släppte en rapport med fokus på barns perspektiv på fattigdom, den ger viktiga insikter om hur det är att vara barn och leva i en familj och samhälle där ekonomi spelar roll. 

Alltså, när man ser typ sina föräldrar ledsna man kommer märka ändå, man märker av det.
Det påverkar en jättemycket, speciellt relationen när man tänker på hur ledsen din mamma var. Man vill bara typ gå ut och jobba

Rädda Barnen

Och sammantaget så kan det leda till känslan av att inte få vara med, att inte tillhöra, att känna ett utanförskap. 

”Om dom märker att du inte kommer, alltså du kanske inte vill vara öppen med att du har problem ekonomiskt. Alltså, jag kan inte komma på bio, jag kan inte följa med. Om dom märker att du hela tiden säger nej, om dom märker det, då kommer dom sluta fråga. Dom kommer inte ens fråga om du vill gå ut och hänga för dom vet att du kommer säga nej”

Du hittar rapporten här Missing out. Barns och ungas erfarenheter av ekonomiska svårigheter  

Barn som anhöriga

Barn påverkas av sin familjekontext, hur dom vuxna mår och har det. Under Barnrättsdagarna 2024 va temat barn som anhöriga, och då lyfte Socialstyrelsen följande: 

  • 20% av barnen växer upp med en förälder med alkoholproblematik
  • 8% av barnen har en förälder som sjukhusvistats för allvarligt beroende eller psykisk ohälsa
  • 6% av barnen har förälder med cancersjukdom
  • 3% av barnen mister en förälder före sin 18-årsdag
  • 27% av barnen försöker få en förälder att må bättre
  • 15% av barnen avlastar sin förälder genom att inte be om hjälp med skolarbete och läxor

Carolina Jernbro, Karlstad Universitet och Stiftelsen Allmänna Barnhuset pratade om en nationell kartläggning om våldsutsatthet bland barn som växer upp med föräldrar med missbruk, psykisk sjukdom eller med föräldrar som begått brott. Kartläggningen genomfördes under 2022 (du hittar den här. ) och visar följande: 

  • 16% av barnen lever med vuxna med en eller flera svårigheter 
  • 8% av barnen lever med vuxen med psykisk sjukdom
  • 7% av barnen lever med vuxen med alkoholproblem
  • 3% av barnen lever med vuxen med narkotikaanvändning 
  • 3% av barnen lever med vuxen som har försök att ta sitt liv eller tagit sitt liv
  • 3% av barnen lever med vuxen som blivit dömd för brott flera gånger

Barn i ensamhet

Det finns barn som lever i ensamhet. Som inte har kompisar eller släkt att leka och hänga med. Barn som känner sig isolerade och ensamma. Barnet kanske har haft kompisar men inte längre får va med. Kanske har dom vuxna skiljt sig och en flytt eller skolbyte har förändrat sammanhanget för barnet. Barn kan också uppleva att ingen förstår eller bryr sig, även när det finns människor i barnets liv. Det i sig kan skapa en ensamhet. 

Känslan av att vara ensam eller att ingen förstår kan också skapa känslor av skam, att ingen vill va med en. Vilket ofta kan bidra till att det är svårt för många barn att prata om sin ensamhet. 

Bris ger fem tips till dig som vuxen som vill stötta ett barn som känner sig ensamt. 

Kamratposten listade för några år sen 24 saker en kan göra själv i sommar, kolla in listan här.

Barnets rättigheter på lovet – vad säger barnkonventionen?

Konventionen är en helhet och artiklarna ska hänger ihop och kompletterar varandra. Därför är alla artiklarna viktiga för ett barn under sommarlovet. Samtidigt kan olika artiklar bli mer eller mindre relevanta beroende på sammanhang. Är det utifrån en utbildningskontext eller utifrån ett fritidsperspektiv? Är det nån som planerar ett lov? Nån som undrar om barns återhämtning? Är det barn själva som vill veta vilka rättigheter dom har på lovet?

I grunden handlar sommarlovet om vila, rekreation och återhämtning. Därför är ju artikel 31 central. Den handlar om att varje barn har rätt till lek, vila, fritid, kultur, konst att ta del av och skapa sitt samhälles kulturarv. 

Men artikel 31 behöver ses i relation till flera andra artiklar: 2, 3, 6,12, 4, 42 och 19. När vi gör det då kan vi prata om ett barnrättsbaserat sommarlov, eller att vi har ett barnrättsperspektiv på sommarlovet. 

Och typ såhär kan vi göra för att tillämpa artikel 31 i praktiken 

Vad kan vuxna göra i sommar?

Jobbar du en organisation som möter barn på sommaren eller planerar för olika lovaktiviteter? Då finns det flera viktiga saker att fundera på. När vi planerar för lovet, oavsett om det handlar om aktiviteter eller vilket stöd som finns tillgängligt för barn, behöver vi ha med oss några grundläggande perspektiv.

Det handlar exempelvis om fundera på

Vill du läsa mer om att planera ett lov med barnkonventionen som grund, så rekommenderar jag att du läser Att planera ett lov med utgångspunkt i barnkonventionen.

Tips till dig som möter barn

Du är viktig som vuxen. Glöm inte det! Du behöver inte ha ett särskilt jobb eller en viss roll för att va viktig för ett barn. Du är redan viktig som vuxen. Alla kan faktiskt göra skillnad för ett barn. 

Här är några enkla och betydelsefulla sätt att finnas för ett barn i din närhet 

Sommaren är kanske kort för oss vuxna. Men för många barn är den lång. Du kan va viktig för ett barn i sommar.

Vill du veta mer?

Sverige är ett väldigt bra land för många barn. Men inte för alla och inte alltid.

Vill du veta mer om hur barn har det, om vad vi kan göra bättre relaterat artikel 31 så tipsar jag om en kortare text kring den kritiken Sverige fick av FN:s barnrättskommitté. Stärk barnets rätt till konst, kultur, fritid, lek! 

Vill du läsa mer specifikt om rätten till lek, så skrev jag en text inför den allra första internationella lekdagen som du hittar här.

Och såklart, det finns ett gäng avsnitt av podden Barnrättssnack där vi pratar om lov, lek och artikel 31. Ett exempel är när vi pratar om Varbergs kommuns barnfestival.

Och som alltid, det är bara att höra av dig om du vill bolla nåt, behöver hjälp eller vill snackas om barnets rättigheter. Skriv nåt här så hörs vi!

När vintern gör entré med snö som lockar till lek och skratt, väcks också frågan- hur ska skolorna göra med snöbollslek på rasterna? I många fall kommer ett förbud innan snön ens kommit, motiverat av säkerhet och ordning. Men om vi skulle titta på det utifrån ett barnrättsperspektiv? Hur skulle det kunna se ut då? 

I många delar av landet har den första snön kommit, till väldigt många barns stora glädje. Med snön kommer snögubbar, pulkarace, snölyktor, skidåkning, snöänglar och mycket mycket mer. Och såklart, snöbollskrig. Eller ja, många barn önskar att det fanns utrymme för snöbollskrig. Men på många många skolor är det förbud. 

Fick ett meddelande häromdagen från en vuxen där barnet och hens vuxen hade blivit tillsagda på skolgården för att dom började leka med snön och kasta snöbollar på vägen hem. ”Man får inte kasta snöbollar”

Och så är det ju. Väldigt många skolor har just förbud mot snöbollskastning. Min upplevelse är att det är ett ganska enkelt beslut att ta, utifrån ett vuxet perspektiv. Det hade varit väldigt intressant att se en skolas prövning av barnets bästa inför ett sånt förbud. Eller en skola åtminstone involverat dom det berör, barnen infrö beslutet. Tror du det görs?

I den här artikeln tänker jag att vi kollar lite mer på snöbollslek utifrån ett barnrättsperspektiv. Som alltid finns det oändligt mycket mer att skriva.

Snöbollslek och snöbollskrig utifrån ett barnrättsperspektiv

Lek är en rättighet. Snöbollar kan i allra högsta grad va lek, så också snöbollskrig. 

Leken är livsviktig för barn, och idag vet vi att leken är avgörande för barns sociala, kognitiva och motoriska utveckling. Men leken är också viktig i sig, för att den är fri och rolig. Snöbollskastning är en fysisk lek. En lek som bidrar till koordination, styrka och reaktionstid, alla viktiga komponenter för utveckling.

I barnkonventionen står det inget som snöbollskrig. Men det finns en mängd artiklar som berör snöbollsleken. Exempelvis artikel 31 om rätten till lek. 

Vad säger FN:s kommitté för barnets rättigheter om leken?

Den kommitté inom FN som granskar alla världens länder och ger rekommendationer och kritik för hur vi tolkar och tillämpar konventionen har en hel del att säga om just leken. Bland annat det här: 

"Genom att det finns tillfällen att utöva kompetens via lek som barn själva initierar främjas motivation, fysisk aktivitet och utveckling av färdigheter”

Kommittén uttrycker också att leken: 

Men tyvärr ser vuxna inte lika ofta vikten av leken menar barnrättskommittén, utan vuxna tenderar att se leken som ”något högljutt, smutsigt, störande och påträngande”. 

Barnrättskommittén lyfter också balansen mellan risk och säkerhet. Vuxna är rädda för fysiska och mänskliga risker som barn utsätts för, vilket leder till ökade nivåer av övervakning och kontroll som leder till inskränkningar av barns frihet att leka och möjligheter till rekreation. Kommitten säger såhär, att även om barn inte får utsättas för skada i förverkligandet av artikel 31 så är: 

...ett visst mått av risk och utmaning ett viktigt element i lek och rekreation och en oumbärlig del av nyttan med dessa aktiviteter. Det behövs balans mellan att å ena sidan vidta åtgärder för att minska oacceptabla faror i barns miljöer, exempelvis att stänga av trafiken på gator i bostadsområden, förbättra gatubelysningen och bygga säkra avgränsningar runt skollekplatser, och å andra sidan informera barn, rusta dem och ge dem självbestämmande att ta de försiktighetsåtgärder som är nödvändiga för att själva öka sin säkerhet. Principerna om barnets bästa och om att lyssna på barns egna erfarenheter och funderingar bör prägla bestämmandet av vilken risknivå barn kan utsättas för.

FN:s kommitté för barnets rättigheter

Risker med snöbollslek och snöbollskrig

Det finns många vuxna röster om att förbjuda snöbollslek med hänvisning till riskerna en sån typ av lek kan medföra. Och givetvis finns det risker och ska tas på allvar! Det finns såklart aspekter som aldrig är ok. När det handlar om våld, mobbning och att avsiktligt skada andra. Det är inte den snöbollslek som jag pratar om.

Här är några av de risker som brukar lyftas i samtalet när snöbollskrig förbjuds:

Det finns kanske hur många artiklar som helst där snöbollskrig ses som en farlig grej, risk och långt från det som leken handlar om. Och barnen beskrivs hålla på med maktlekar, eller ”det är som att barnen blivit tokiga av all snön” eller att skolgården beskrivs som kaos. 

”Snöbollskastare skickas hem” eller artiklar om att elever som trotsar förbudet riskerar fem dagars avstängning och en anmälan till sociala myndigheter är också lätta att hitta.

Dessa risker är såklart viktigt att va medvetna om och skolans ansvar att hantera. Men det bör inte per automatik leda till ett förbud. Det jag vill lyfta är snöbollsleken, snöbollskrig som lek. Inte mobbning, våld eller medvetet förstöra byggnader. 

Att hitta en balans och möjliggöra för leken på ett tryggt sätt. När en pratar om riskpedagogik, visar det att det är bättre att jobba med att hantera riskerna än att försöka ta bort dom genom att förbjuda barn att göra saker. Hela poängen är att om barn själva får förutsättningar, träna och lära sig att själva riskhantera så stärker det både barns självförtroende och leken i sig. Det gör det lättare för barn att själva riskmininera där och då. Om vuxna exempelvis är närvarande och finns där för guidning om barnen behöver det, ger det också barnen möjlighet att leka på ett säkert och tryggt sätt. 

Det brukar också talas om att överdriven reglering kan begränsa barns möjligheter till självreglering och konflikthantering. Och det minskar barnens möjligheter att lära sig hantera risker och utveckla sina sociala färdigheter. Och därför brukar vissa typer av förbud sällan va en långsiktigt bra lösning. 

Genom att enbart förbjuda snöbollsleken, utan dialog, utan att testa, utan att ta hänsyn till rättigheterna. Så kan det exempelvis signalera att vuxna inte har tilltro till barns förmåga att leka på ett ansvarsfullt sätt. Det kan också det skapa en känsla av maktlöshet, att vuxna inte lyssnar utan bara förbjuder saker som är roligt. Regler som inte upplevs som rättvisa eller regler som känns orimliga kan också skapa motstånd hos barn. 

Att enbart förbjuda snöbollskastning, lek eller snöbollskrig kan alltså förstärka känslan av att vuxna utövar makt på ett onödigt sätt, snarare än att vuxna guidar barnen. 

Fördelar med snöbollslek och snöbollskrig

När vi pratar om riskerna och de scenarier som kan uppstå gäller det att göra det i relation till fördelarna, eller det som är roligt med snöbollsleken. På pluskontot för snöbollskrig finns bland annat: 

Snöbollslek genom historien

Snöbollslek och snöbollskastning har funnits i alla århundraden. Ofta som ett missnöje mot auktoriteter men också som en lek bland barn och unga. Och på skolgårdar. Det fanns faktiskt en tid då det va snöbollskrig mellan lärare och elever som en kul grej, att det uppmuntrades.

I en bok ”Om nationaluppfostran med särskilt afseende på nationallförsvaret” (som kom 1869) beskrevs att barn i skolan behöver mer fysiska aktiviteter och att snöbollskastning skulle kunna va en samhällsnyttig verksamhet och en del i nationalförsvaret. Det står exempelvis i boken:

”Om vintern bygga snöfästningar, som sedan stormas eller försvaras; visare kälk- och skridskoåkning- skidlöpning etc., i hvilka öfningar om möjligt läraren bör sjelf deltaga åtminstone med sin närvaro”

Viktor Balck va en superengagerad militär, idrottsledare, gymnast och pionjär inom den organiserade idrotten i sverige. Han va ledamot i den första internationella olympiska kommittén. Han gjorde plenty grejer som varit viktiga för svensk föreningsidrott. Han gav ut boken Illustrerad idrottsbok i tre delar (på 1880-talet). I denna idrottsbok finns snökrig med, som ett snökrigsreglemente med regler och tydliga delar hämtade från det militära. Han uttrycker att leken har ett verkligt värde och disciplin och gymnastiken är grundelarna tillsammans med militäriska inslag. Såhär beskrivs tydligen ett väl utfört snöbollskrig enligt Balck: 

”Träffarna äro många, ett par döda och flera sårade lemna stridsplatsen; fienden, som lidit mindre förluster, tränger på, de våra vika, ett par äro pliktförgätna nog att vända ryggen till, en får en duktig snöboll i nacken, en annan på ett köttigare ställe af kroppen, båda afskickas som fångar till det fiendtliga fängelset"

Och det sägs även att Balck ville att snöbollskrig, som traditionell lek och fysisk aktivitet, skulle omvandlas till en modern idrottsgren. Hur hade vi sett på snöbollslek och snöbollskrig på skolgårdarna om det vore en erkänd sport?

Snöbollskrig är idag en sport 

Visste du att det finns både svenska och internationella mästerskap i just snöbollskrig? 

Yukigassen heter sporten och betyder typ snöstrid eller snökamp. Den har sitt ursprung i japan på 80-talet och 2010 hölls det första svenska mästerkapet i yukigassen (det startades av studenter på Luleå tekniska universitet). Svenska mästare är laget Norrlands silver som vann i SM mars i år.

Idag finns det en internationell allians som arbetar för att sporten ska erkännas och etableras i fler länder. Ungefär 150 lag tävlar i världsmästerskapen varje år (det har varit paus under några år sen corona, så oklart om det fortfarande sker varje år) 

Yukigassen är en lagsport som går ut på att träffa och då slå ut dina motståndare med snöbollar. 

Varje lag har 7 spelare, du spelar på en 36 meter bred och 10 meter lång bana med ett antal hinder. Med särskilda dräkter och hjälmar och 90 perfekta snöbollar spelas matchen. En match pågår i 3 set som vardera är 3 minuter. Varje lag har en flagga på sin sida planen och spelet går ut på att antingen slå ut spelarna i det andra laget eller ta det andra lagets flagga. Det laget som har flest spelare kvar när seten är slut, eller har tagit det andra lagets flagga vinner. 

En av Kanadas tidigare lagkaptener beskrev sporten såhär:

...absolute evidence that the world is a magical place…. It keeps the wonder we felt as children alive, while adding professionalism and intensity

Kanadas tidigare lagkapten

Scrolla längst ner, så får du se hur en match kan gå till.


Vägen framåt då? Hur ska en skola tänka och agera nu i vinter kring snöbollskrigen på skolgården?

Först och främst, vill barnen ha snöbollskrig och lek? Då tycker jag ni gemensamt ska göra en prövning av barnets bästa. Eller hitta en process där ni tillsammans kommer fram till på vilket sätt ett snöbollskrig och snöbollsllek kan funka. 

Lösningen borde inte vara att förbjuda leken och snöbollskrigen. Det handlar om att balansera rättigheterna med vuxnas ansvar om skydd. Och som alltid vi behöver hitta sätt att skydda barn i, inte från. Och det kan vi inte göra genom att vi vuxna fattar ett beslut själva, utan att lyssna på dom det berör, barnen. 

En väg framåt kan ju exempelvis va med avgränsade områden eller zoner, tydliga regler för vad som är målet hur en vinner och vad som är tillåtet och inte. Och varför inte låna skyddsglasögon från kemin?

Men det viktigaste handlar om att hitta balansen och det gör ni tillsammans med barnen. Börja med att prata med barnen om exempelvis dom här frågorna: 

Men vad ni än gör. Slopa avstängningar och straff för barn som leker snöbollslekar och snöbollskrig. Det kommer ingen vinna på. 

Såhär kan en match gå till. Visst blir en rätt sugen?


Den 11 juni är det internationella lekdagen! FN har utlyst den Internationella lekdagen, den första nånsin.

Den internationella lekdagen 2024 är en dag för att utbilda och medvetandegöra om lekens kraft, om vikten av att bevara, främja och prioritera leken. Både för vuxna och barn. 

Lek är en rättighet som vuxna tenderar att förminska och tänka att det enbart hör till barndomen. Tyvärr. Leken är viktig även för vuxna. Men i den här artikeln fokuserar vi på vuxnas skyldighet att tillgodose barnets rätt till lek. 

Vad är lek? 

Men vi kanske ska börja i vad lek är.

Det finns inte en definition av lek, det finns många. I västvärlden idag ser vi leken som nåt som barn gör, och att den är viktig för barnets lärande och utveckling. Vi kan däremot världen enas om att lek är en rättighet i sig själv, eftersom lek står med i FN:s konvention om barnets rättigheter, i artikel 31.

FN;s kommitté för barnets rättigheter beskriver att lek omfattar alla beteenden, aktiviteter eller processer som skapas och kontrolleras av barnen själva. Lek kan ske överallt och när som helst. Komponenterna i leken är nöje, ovisshet, utmaning, flexibilitet och icke-produktivitet.

Lek kan vara fysisk med den egna kroppen, med saker och föremål, det kan handla om sociala lekar och att leka tillsammans och imitera, det kan vara låtsaslekar eller regellekar.

Lek kan beskrivas som en spontan, frivillig och lustfylld, aktivitet som engagerar barnet. Det är något roligt, viktigt i stunden som inte är styrt eller reglerat av ett mål eller av vuxna och leken främjar dessutom barnets utveckling och hälsa. Processen i leken är det viktiga, och inte målet med leken. Och barnets lek påverkas av omgivningen. Och i leken kan omgivningen inkluderas och formas i den. 

Lek är också ett sätt att hitta nya lösningar, en plats, tillstånd eller känsla där en kan utforska, fantisera, vara kreativ och på en trygg plats kunna både lyckas och misslyckas. Leken är förlåtande och möjliggör samarbete, möjlighet och tillit. Leken kan vara eperminetll och upprepande. 

Lek är en rättighet i sig själv och behöver inte uppfylla andra mål eller skapandeprocesser för att vara viktig eller nyttig. Den är inte heller obligatorisk.

Vad är fri lek?

När vi pratar om barns lek så skiljer vi ofta på begreppet lek och fri lek. Där en brukar beskriva den fria leken som barnens egen lek. Där bestämmer barnen vad och hur leken går till och det finns inget givet rätt eller fel. 

Leken i exempelvis en förskola eller på fritids är ofta präglat av de regler och förutsättningar som finns där. Vuxna kan styra leken på olika sätt, det kan handla om tiden, platsen, verktyg eller att barnen exempelvis ska leka lugnt, tyst eller fint. Den fria leken har inte har samma ramar.

Även om den fria leken drivs av barnen själva så betyder inte det att vuxna inte kan vara med eller närvarande. I dom yngre barnens lek kan den vuxna behöva vara med och stötta, kanske hjälpa med lekidéer eller stötta ett barn att hitta leksignalerna och kommunicera tillsammmans i leken. Det viktiga är dock att vuxna följer barnens regler i stunden, att inte ta över eller styra in leken på nåt barnen inte vill.

Betydelsen av leken

Vi har lätt att tänka på leken som en slags nyttogrej, det vill säga att leken är bra för att den leder till så många positiva aspekter för barnet. Och det är såklart en av anledningarna till att FN nu utlyst den internationella lekdagen 2024 till den 11 juni.

Forskning har exempelvis visat att barnets lek har betydelse för kreativitet, språk, fysisk, kognitiv och social utveckling. Exempelvis skriver FN:s barnrättskommitté att leken är: 

Lek och rekreation är grundläggande för barns hälsa och välbefinnande. De främjar utvecklingen av kreativitet, fantasi och självförtroende, liksom av styrka och färdigheter på de fysiska, sociala, kognitiva och emotionella områdena. De bidrar till alla aspekter av lärande och de är en form av deltagande i vardagslivet som har ett inneboende egenvärde för barnet genom den glädje och det nöje de ger. Forskningsrön visar att lek även är centralt för barns spontana drift att utvecklas, och att det spelar en betydelsefull roll för hjärnans utveckling, särskilt tidigt i barnets liv. Lek och rekreation förbättrar barns förmåga att förhandla, att återfå sin emotionella balans, lösa konflikter och fatta beslut. I lek och rekreation lär sig barn genom att göra. De utforskar och erfar världen som omger dem, de experimenterar med nya idéer, roller och erfarenheter, och genom att göra det lär de sig att förstå och konstruera sin sociala position i världen.

FN:s kommitté för barnets rättigheter

Så, egentligen är det kanske inte så konstigt att FN nu utlyst internationella lekdagen 2024!

Lekens lärande funktion - vad lär sig barn av att leka?

Det finns nästan en oändlig stor mängd saker barn lär sig av att leka. Det brukar pratas om att barn utvecklar sina känslomässiga, kreativa, sociala fysiska och kognitiv förmågor i leken. Och här kommer en lång lista på ett gäng av dom sakerna. 

Lekens läkande kraft

Det finns forskning som visar att om barnet och barnets vuxna leker en stund varje dag tillsammans så minskar mängden bruk och konflikter. Det behöver inte vara långa stunder, det kan räcka med en kvart tillsammans för att ställa relationen mellan barnet och den vuxne. 

Leken kan också vara hoppet. Om det vi vill att stunden, världen eller platsen ska vara. Det kan vara drömmen om något annat. Lek är läkande.

Det finns lekterapi på sjukhus där barn får möjlighet att leka, tänka på något annat och samtidigt närma sig det som kan kännas obehagligt när en är på sjukhus. Lekterapin kan också vara en plats och ge utrymme att bearbeta traumatiska upplevelser och få en paus eller andrum i sorgen.

Idag upprättas exempelvis barnvänliga platser mycket tidigt i en konflikt eller katastrof. Det blir en plats där barn får möjlighet till en paus, att få leka och att få hitta en slags vardag igen. Leken och skrattet är psykosocialt stöd för barn i svåra situationer. 

I ett avsnitt av podden Barnrättssnack pratar vi just om lekens och skrattets läkande kraft. Du kan lyssna på det här.

Förutsättningar för lek

Sedan 1 januari 2020 är FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen lag i Sverige. Det betyder att barn har en lagstadgad rätt till lek. Och det är vi vuxna som har skyldighet att se till att barn får tillgång till och kan använda sig av den rättigheten. En del i det handlar om att skapa förutsättningar för lek. Vad det innebär beror på vem du är. Är du förälder, förskollärare, baskettränare, läkare, landskapsarkitekt, chef för ett kulturcenter eller politiker så behöver du göra olika grejer. Men ett ansvar har du, oavsett. 

FN har uttryckt att

Det brukar sägas att dom främsta faktorerna för att skapa förutsättningar för lek är tid och plats. Och kanske också ett okejande för lek.

Barnrättskommitténs medskick kring förutsättningar för lek

FN:s barnrättskommitté listar ytterligare ett gäng förutsättningar för artikel 31. Då är det ju inte enbart kopplat till leken, utan även till rekreation, vila, fritid, kultur och konst. Men dom hänger ju ihop. Förutsättningarna för artikel 31 är: 

Sen tänker jag också att vi som vuxna kan skapa förutsättningar genom hur vi är tillsammans med barnen. Det handlar exempelvis om att visa att leken är viktig men också att det är en trygg och säker plats där en känner sig välkommen och får va med. 

Barnsynen, en förutsättning för att möjliggöra lek

Leken förlöjligas, det är nåt som barn håller på med och inte vuxna. Och vi tenderar att sätta ett slags motsatsförhållande mellan lek och arbete. Leken är det barnet gör och arbete är det vuxna gör, som en motsats till varandra. 

The opposite of play is not work, it’s depression

Brian Sutton-Smith

Vi har också lärt barn att i leken lär en sig inte saker, det gör en i skolan. Leken är nåt en ”bara gör”. Det är ett tidsfördriv. Men. Om du frågar ett barn vad hen vill göra, så kommer ofta svaret Leka. För barn är det lek i sig som är viktigt.

Leken är lustdriven. Vi vuxna har på många olika sätt sagt och visat att leken är viktig, den finns med i allt från riktlinjer, styrdokument till mål.  Kanske för att vi ser att barn lär sig saker. Men det finns en risk att vi endast ser leken som något barn behöver för att utvecklas och lära sig och inte utifrån att det är en rättighet i sig. Vi riskerar att fokusera på lärandet och se leken som ett medel för att barn ska lära sig saker, att exempelvis lärandet ska bli kul genom leken. 

Om vi istället fokuserar på att det är en rättighet tydliggörs vårt ansvar som vuxna att möjliggöra för varje barn att få plats i leken utifrån sina fortsättningar, intressen och förmågor. Det blir också ett krav, istället för enbart ”viktigt”, att skapa tid, ro och rum för barnens lekar, experimenterande och upplevelser. Med ett rättighetsperspektiv ger vi leken den plats och det utrymme som den ska ha.

Men det är också viktigt att ha med oss tankar om barnsyn, eller vår egen tolkning i vad vi tänker är en bra, utvecklande, viktig eller rolig lek. Mitt eget perspektiv speglas i vad jag tänker om barnets lek. Hur leken beskrivs eller porträtteras i mitt arbete, i målen, styrdokumenten eller i konsten speglar en syn på barn och barndomen. Och det i sin tur påverkar om eller hur jag tänker om min skyldighet som vuxen att tillgodose rätten till lek. 

Vad gör du på internationella lekdagen 2024?

Lek handlar inte bara om att göra nåt att leka en grej, det är faktiskt också ett sätt att göra saker och ting på. Ett slags tillstånd. Att vara lekfull. Det kan vara ett sätt att tänka, känna och agera. Det kan vara att möjliggöra för lust, kreativitet och utforskandet. 

Vi vuxna skulle må väldigt mycket bättre av att ta med oss ett lekfullt sinne och att leka mer. Den spontana lekfullheten vi hade som barn, tenderar att försvinna med åldern. Vi som vuxna ser gärna leken som nåt barnsligt, löjligt eller slöseri med tid. Tid är ju pengar och vi har ju vuxna åtaganden.  

Men. Leken hjälper oss i lusten, i empatin, motståndskraft mot stress och ett sätt att navigera i vår värld. Leken rustar oss för oförutsägbarhet och förändringar. Leken är viktig för oss vuxna också. 

Så. Imorgon på internationella lekdagen 2024 fundera på:

Men framförallt lek!

Snackas eller leka vidare?

Det finns såklart hur mycket som helst att säga om leken och lek som rättighet. Eller om hur viktigt det är att också ha roligt i arbetet med barnets rättigheter. Hör av dig om du vill prata mer om det! Eller lyssna på avsnitt 96 av Barnrättssnack.

Ett barnrättsperspektiv på lov - vilka frågor behöver vi fundera på?

Just nu är det vinterlovstider. Eller februarilov, marslov, sportlov och allt vad det brukar kallas. Lite beroende på var du befinner dig i Sverige. Men det finns ju också ett gäng andra lov: sommar, påsk, höst. Och det är ju då ett ypperligt tillfälle att ordna grejer för barn och unga, det är ju då dom är lediga och har andra möjligheter att upptäcka en ny grej, testa ett intresse eller djupdyka i det en verkligen tycker om att göra. Det dyker ju samtidigt då också upp en mängd frågor att fundera på, för att det ska bli så bra som möjligt och också barnrättsbaserat.

Är lov ledigt? Är barn lediga på loven?

Ett lov tänker jag handlar om vila, återhämtning, rekreation. Alltså artikel 31 i praktiken. Fast, det är ju inte det för alla barn. Hur ser det ut i där du bor? Är barn lediga, får barn möjlighet till återhämtning, lek, vila och ta del av och skapa konst, kultur?

Är det ens ledigt, eller är det massa inlämningar, läxor, prov, redovisningar osv direkt efter lovet? I min värld är det faktiskt inte ett lov, om det kräver massa jobb som vanligt. Hur mycket kommer jag slappna av, koppla bort och va ledig om jag har en presentation direkt på måndagen efter lovet? Eller om det ligger ett prov tisdagen när jag kommit tillbaka? Går det på riktigt att koppla bort? 

Hade du gjort det som vuxen? Om du visste att du skulle presentera en utredning, tjänsteskrivelse för ledningsgruppen, chefen eller nämnden eller kanske hålla i en grej på arbetsplatsträffen för kolegorna första eller andra dagen efter din semester? Hur hade det påverkat dig under din ledighet tror du?

Vem är det egentligen som bestämmer vad lov är eller vad en bra ledighetsgrej är?

Det finns en hel del att snacka om kring lov tycker jag. En av huvudfrågan är ju, är det är lov för alla barn och unga? Och sen kan vi liksom fylla på med egentligen hur många frågor som helst. Vi pratar oftast (tycker jag) om olika aktiviteter och vem som har tillgång dessa. Vilket är super!  Och det ska vi såklart fortsätta med. Den lite trixigare frågan som vi behöver lyfta mer är ju hur budgeten och bemanningen ser ut kring loven? Hur är lovprogrammen budgeterade, hur ser tillgången till lokaler, ordinarie och annan personal ut? Det får ni gärna börja snacka mer om.

En slags guide, frågelista eller tankar att reflektera kring kopplat till rättigheter, barn och lov.  

Artikel 2 - Barnets rätt till sina rättigheter utan diskriminering

Vi börjar i artikel 2, om allas lika värde och rättigheter. Artikel 2 handlar om att varje barn har rätt till alla rättigheterna. Barn ska slippa diskriminering. Väldigt konkret handlar det då om att förstå hur barn och unga har det i ditt område, verksamhet, kommun, region eller län. Hur ser barns levnadsvillkor ut och hur kan vi planera aktiviteterna utifrån det?

Artikel 3 - Barnets rätt att få sitt bästa prioriterat

Artikel 3 handlar om att vi som vuxna ska ta reda på vad barnets bästa är (inte en subjektiv åsikt) och prioritera det. Det betyder bland annat att vi behöver ha koll på vilka konsekvenser saker får för barn, att vi tar med det i vår planering, genomförande och uppföljning. 

Artikel 6 - Barnets rätt till liv och utveckling

Artikel 6 handlar om barnets rätt till liv och utveckling. Det innebär att vi behöver se barnet utifrån ett helhetsperspektiv, att det ska va tryggt och säkert och möjliggöra för barn att nå sin fulla potential. 

Artikel 12 - Barnets rätt att göra sin röst hörd och få sin åsikt beaktad

Artikel 12 är den artikel som tydliggör att barnets kunskaper, erfarenheter och åsikter ska respekteras och tas omhand i alla frågor som rör barn. Det betyder att vi behöver skapa förutsättningar för barns delaktighet och inflytande. Och såklart, att vi möjliggör för barn att bidra till och vara med i planering, genomförande och utvärdering. 

Artikel 31 - Barnets rätt till lek, vila, fritid, konst och kultur

Artikel 31 ger barn rätt till lek, vila, fritid, rekreation och att delta i det kulturella och konstnärliga livet. Det är ju liksom ofta den som lovprogram och aktiviteter baseras på. Här behöver vi ju fundera på vilka förutsättningar har barn att exempelvis kunna leka eller vila?

Artikel 19 - Barnets rätt att skyddas från alla former av våld

Artikel 31 ger barn rätten att slippa våld, att skyddas från alla former av våld. Och det gäller dels i familjen och dels i den verksamhet som barnet befinner sig i.

Lov, barn och rättigheter

Det finns som sagt tusen frågor att fundera och arbeta kring för att möjliggöra för varje barn att få det bästa och barnrättsbaserade lovet.

Vill du göra en prövning av barnets bästa eller barnkonsekvensanalys kopplat till ett lov? Super. I podden Barnrättssnack kan du hitta en hel del tips, trix och inspiration. I avsnitt 102 lajvar vi exempelvis en barnkonsekvensanalys.

Vill du ha hjälp eller bolla frågor om barnrättsperspektiv på lov?

Det går såklart utmärkt att höra av sig. Kanske behöver ni stöd att genomföra dialoger med barn inför er planering? Eller vill ni hitta en struktur för att planera tillsammans med barn och unga? Ska det göras en barnkonsekvensanalys och ni vill veta i vilken ände ni gör det?

Hör av dig här, så bokar vi in ett möte tycker jag!

Sverige har ännu en gång granskats av FN:s kommitté för barnets rättigheter. I slutskedet av granskningen får Sverige skriftliga rekommendationer av kommittén, dessa släpptes i februari 2023. Rekommendationerna, eller concluding observations som dom heter, pekar ut vad Sverige måste jobba mer med för att leva upp till sina skyldigheter enligt barnkonventionen.

Rekommendationerna kopplar till artiklarna i konventionen och är uppdelade i olika områden. Åttonde området är utbildning, fritid och kultur och handlar om artiklarna 28-31 i konventionen. 

Totalt är det 15 punkter som barnrättskommittén rekommenderar Sverige att åtgärda kring just utbildning, fritid och kultur.

I korthet är kommittén oroad över skillnaderna i barns levnadsvillkor och Sverige måste göra mer för att alla barn ska få tillgång till meningsfull fritid, att få uppleva kultur och konst. Särskilt menar kommittén att Sverige behöver stärka åtgärderna för tjejer, barn med funktionsnedsättning, barn i asylprocessen, barn i socioekonomiskt utsatta områden och barn på landsbygden. 

Andra punkter som Sverige får kritik och rekommendationer kring är:

Copyright © Alla rättigheter förbehållna

crossmenu