Barnrättsdagarna 2024

En summering och nån slags reflektion

Barns rättigheter när föräldrar har svårigheter, det va temat för 2024 års Barnrättsdagar i Karlstad. Barnrättsdagarna är en nationell årlig konferens om barns rättigheter, med lite olika teman. Här kommer ett försök till nån slags summering eller reflektion om årets Barnrättsdagarna, som ju arrangeras av Stiftelsen Allmänna barnhuset.  

Rubrikerna på summeringarna nedan, är rubrikerna som punkterna hade i programmet (vill du kolla in programmet, kan du göra det här) Och det finns ett gäng länkar till dom rapporter och grejer som nämndes. Det är låångt, jag vet. Men håll i, det finns mycket viktigt att ta del av!

Barnrättsdagarna inleddes med den här filmen, där barnen i filmen är skådespelare. Men berättelserna är barns berättelser.

Vilka är barn som anhöriga?

Socialstyrelsen pratade om hur många det är som växer upp med föräldrar som har svårigheter, vilka konsekvenser får anhörigskapet på kort och lång sikt, vad behöver barnen, hur kan en stödja och hjälpa?

Hur många barn är anhöriga? 

• 20% av barn i Sverige växer upp med en förälder med alkoholproblematik
• 8% av barn i Sverige  har en förälder som sjukhusvistats för allvarligt beroende eller psykisk ohälsa
• 6% av barn i sverige har förälder med cancersjukdom
• 3% mister en förälder före sin 18-årsdag
• 27% försöker få en förälder att må bättre
• 15% avlastar sin förälder genom att inte be om hjälp med skolarbete och läxor

Konsekvenser på kort sikt kan vara allt från oro, kroppsliga besvär, till ett orimligt ansvarstagande, skam och hemlighållande och skuldkänslor eller motstridiga känslor. Konsekvenserna det kan få för barn på lång sikt är allvarliga. Det här säger Socialstyrelsen:

• Dubbelt så många går ut grundskolan med ofullständiga betyg
• 4-7 gånger fler vårdas själva för missbruk
• 2-3 gånger fler vårdas för psykisk ohälsa
• 3 gånger fler har vårdats för självmordsförsök
• 2-3 gånger fler har ekonomisk ersättning från samhället
• 4-5 gånger fler har dömts för brott
• Förtida dör är 3 gånger vanligare

Och det finns mycket vi alla kan göra!

• Barn behöver och har rätt till information 
• Möjliggöra för barn att kunna tala om sin oror och sina upplevelse
• Kompisar och egna fritidsintressen 
• Välfungerande socialt nätverk
• Stöd i skolan
• Vardagsrutiner 
• Trygga relationer i familjen 
• Att föräldrarna får det stöd dom behöver 
• Och vi behöver se till att vi har kompetens, förmåga och beredskap att samverka med typ alla

Barn som är anhöriga och deras utsatthet för våld

Carolina Jernbro från Stiftelsen Allmänna Barnhuset pratade om hur det ser ut kring våldsutsatthet bland barn som växer upp med föräldrar med missbruk, psykisk sjukdom eller med föräldrar som begått brott. Statistiken kommer från en nationell kartläggning om våld som genomfördes under 2022 och finns publicerad här. 

• 16% av barnen lever med vuxna med en eller flera svårigheter 
• 8% av barnen lever med vuxen med psykisk sjukdom
• 7% av barnen lever med vuxen med alkoholproblem
• 3% av barnen lever med vuxen med narkotikaanvändning 
• 3% av barnen lever med vuxen som har försök att ta sitt liv eller tagit sitt liv
• 3% av barnen lever med vuxen som blivit dömd för brott flera gånger 

Många gånger fanns flera av problemen hos vuxna i hemmet, antingen genom att det är en vuxen som har flera problem eller att det finns flera vuxna i hemmet med olika problem.  Studien visade också att det fanns en rad faktorer som var vanligare när vuxna i familjen missbrukade, hade en psykisk sjukdom eller var dömda för brott flera gånger: 

• Familjens ekonomi. Mer än tre gånger vanligare med svårigheter hos vuxna i familjen när familjen inte har råd att köpa det dom behöver i jämförelse med dom som har god ekonomi (54% vs 15%) 
• Boende och umgänge. Ungefär fyra gånger vanligare med svårigheter hos vuxna bland barn som bodde huvudsakligen med en förälder i jämförelse med dom som bodde med två förärar (40% vs 11%)
• Funktionsnedsättning hos barnet. Mer än var tredje (34%) med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning hade levt med vuxna med svårigheter, i jämförelse med 8% bland dom som uppgav att dom inte hade nån funktionsnedsättning 

Hur många barn till föräldrar med svårigheter har utsatts för våld?

• 85% var utsatta för minst nån form av våld av vuxna och eller jämnåriga 
• 75% va utsatta för våld där vuxna varit förövare (64% utsatta av en förälder)
• 65% va utsatta för våld av jämnåriga
• 47% va utsatta för tre eller fler former av våld (multiutsatta) till skillnad för 8% bland andra barn 

Andra viktiga saker som lyftes var

• Mer än vart femte (22%) hade ingen vuxen som dom litade på och kunde prata om med sin situation 
• Nästan var tredje som levt med vuxna med svårigheter hade aldrig berättat om våldsutsattheten för någon 
• Drygt en femtedel behövde professionellt stöd men sökte inte 

Allt hänger ihop — om hur våra livsbanor formas av händelser tidigt i livet

Steven Lucas från Akademiska barnsjukhuset, Uppsala universitet pratade om livsbanorna. Om hur vi från fosterlivet till ålderdomen starkt formas av våra tidiga erfarenheter. Positiva upplevelser främjar utvecklingen, medan utsatthet kan leda till bestående skador. Svåra upplevelser i barndomen påverkar den psykiska och fysiska hälsan och även våra gener. Samhället kan ge ett avgörande stöd. Genom att främja närande relationer och stödja föräldrar tidigt i barnets liv kan livsbanor förändras för en ljusare framtid. En berättelse om fem generationer i Sverige.

Toxisk stress = ”överdriven och långvarig aktivering av det fysiologiska stress-responssystemet i avsaknad av det buffrande skydd som stabila, responsiva relationer ger”

• Orsakar störningar i hjärnans nervkretsar och hormonella system under känsliga skeden i utvecklingen 
• Störningarna kan leda till anatomiska förändringar och/eller fysiologiska störningar som senare leder till inlärnings- och beteendesvårigheter
• Kan va grunden till kronisk stressrelaterad fysisk och psykisk sjukdom
• Allt mer forskning talar för att det påverkar generna, epigenetiska förändringar och om hur skyddsfaktorer väger över riskfaktorerna. Om vikten av bygga resiliens.

Unga omsorgsgivare

Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka, lyfte gruppen som kallas unga omsorgsgivare, barn och unga som vi i Sverige lite trott inte fanns. Internationellt sett pratar en mer om young carers. 

En elev i varje klass stannar hemma minst en gång i veckan för att ha hand om en förälder eller ett syskon.

Ung omsorgsgivare är ett barn, en ung person som ger eller står i beredskap att ge vård, hjälp eller stöd till en familjemedlem som har en kronisk sjukdom, funktionsnedsättning, svårighet eller missbruk. Utgör ofta regelbundet betydande och omfattande omsorgsansvar och tar ett svar som motsvarar ett vuxenansvar. Det handlar om saker som: 

• Hushållsarbete
• Personlig omsorg, hygien osv 
• Ge medicin
• Hjälpa till i olika kontakter 
• Ta hand om syskon
• Känslomässiga 
• Ekonomiskt stöd 

En studie som baserades på enkät med unga i årskurs 9 från typ 300 skolor runt om i Sverige visade:

• 7% ger omfattande omsorg
• 2,5% hjälper en förälder med personlig hygien (minst 1 gång i månaden) 
• 20% håller ett öga på sin förälder
• 12-16% ber ej om hjälp med att han problem/skolarbete, tar hand om syskon/arbetar
• 3% stannar hemma från skolan minst 1 gång i veckan.

En annan studie, den första i Sverige har tittat på hur många av barnen (åldern 15-17 år)som är anhöriga till en vuxen med svårigheter som också är omsorgsgivare. Du kan läsa mer om studien här. Det här visar studien: 

• 72% av de barn som är anhöriga är också unga omsorgsgivare 
• 13% ger omsorg/stöd till familjemedlem med hälsorelaterat tillstånd 
• 16% ger omsorg/ stöd till vän/annan närstående
• 6% dubbelt ansvar och ger omsorg/stöd till mer än en familjemedlem, vän/annan närstående samtidigt 
• 3% ger stöd dygnet runt.
• Det är vanligen 4 timmar per dag som stödet ges. Och det började vid 12-17 år och har haft det så, så länge dom minns

Dom som har högst omsorgsaktivitet är flickor, äldre syskon, ungdomar som bor o lägenhet med ensamstående mamma och ungdomar födda utomlands eller om föräldrarna är födda utomlands. Ungdomar med föräldrar födda utanför Europa har högst nivå av omsorgsaktivitet. 

Att va omsorgsgivare kan få många negativa konsekvenser såsom försämrad psykisk hälsa och välbefinnande, fysiska besvär, att den unge bär sina egna bekymmer, att en inte uppnår mål eller betyg i skolan. Det påverkar också kamratrelationer, fritidsintresse, personliga behov och kan leda till stigmatisering, mobbning och utanförskap. Unga berättar också att det kan finnas positiva effekter av att va omsorgsgivare, såsom att känna att en visar omtanke, att en läs sig ta ansvar, kan känna en känsla av kontroll i en svår situation och att en får viktiga kunskaper med sig som är bra att kunna på en arbetsplats eller senare i livet. 

Nån slags slutsats som Nka gör är

• Nästan 3/4 av barn som är anhöriga är också unga omsorgsgivare
• Omsorgsansvaret påverkar såväl hälsa och skolgång negativt
• Samhällets stöd till unga omsorgsgivare är inte tillräckligt
• Bör se att den här gruppen har rätt till ett skräddarsytt stöd

Panelsamtal om barns rättigheter när föräldrar har svårigheter samt klagorätten

Ett panelsamtal med Maj Fagerlund från Stiftelsen Allmänna Barnhuset, Stellan Gärde från Internationella jusristkommissionen, Charlotte Palmstierna från Institutet för mänskliga rättigheter, Elin Wernquist från Barnrättsbyrån, Juno Blom från (och) Barnombudsmannen plus Pernilla Börjesson från Myndigheten för delaktighet. 

• Vikten av att alla barn, oavsett funktionsförmåga ska kunna klaga. Om jag ska kunna klaga måste jag ju veta om mina rättigheter 
• MR-institutet uttryckte att det ju är centralt att kunna utkräva rättigheter och att ha kunskap om hur det sker. Kunskapen om hur en ska kunna klaga är även låg hos vuxna! 
• Stellan Gärde menade att vi måste se till att barn har en effektiv verklighet att klaga. Om 600 barn vräks per år och barnen inte kan klaga kring rätten till bostad över huvudtaget, då har vi inte nått den nivån som är acceptabel. Stellan lyfte sen också hur klagorätten är en sak men vi måste ju också ha en regering som lyssnar på rekommendationerna och agerar på dom. Så är det inte idag. ”Om vi får rätt till att klaga, så är det ju så idag att den svenska regeringen struntar ju i dom rekommendationerna som klagomålet leder till”

Hur skapar vi stödverksamhet som ungdomar vill delta på?

Organisationen Maskrosbarn utgår alltid från barn och unga själva, och i det arbetet är också ungdomarna med och formar verksamheten och stödet på olika sätt.

”Jag vill träffa andra som vet hur det känns att va ett andrahandsval”

Att skapa stöd som ungdomar vill delta på handlar om: 

• Stöd för sin egen skull
• Identifikation 
• Långsiktighet
• Lek och allvar
• Nån som bryr sig på riktigt 

Och så gick Barnrättsdagarna dag ett över i dag två

Rättigheter för barn i sorg efter förlust av en familjemedlem 

Randiga huset är en verksamhet som ger stöd till barn och unga som förlåta en nära anhörig. Varje dag förlorar ungefär nio barn en förälder i Sverige. Randiga huset va också en av två pristagare av Allmänna Barnhusets pris, Stora priset .

Vad är sorg? Sorg är en naturlig del av livet och det handlar om tankar och känslor av att förlora någon. Sorgen tar aldrig slut och en blir inte klar. Men en växer med sin sorg. 

Hur mår barn i sorg?

Barn mår givetvis olika i sorg, men det finns några generella delar en kan lyfta. 

• Dåligt samvete och skuld kring nåt som barnet gjort eller inte gjort, sagt eller inte sagt, kanske dåligt samvete för att en inte besöker graven tillräckligt ofta, för att en inte förstod eller för att en är glad
• Ångest och oro. Insikten om att andra kan dö eller oro att glömma bort den som dött
• Vrede och ilska, för den som dog, för att en inte fick info, ilska mot sig själv för att en inte gjorde på annat sätt, för att andra inte fattar 
• Sömnsvårigheter 
• Svårigheter med koncentration och minne. 
• Sorgen kan också sätta sig i kroppen. Ont i magen

Barn som förlorat en förälder eller nära anhörig löper större risk för:

• Depression
• Komplicerad sorg
• Posttraumatisk stress 
• Självskadebeteende 
• Högriskbeteende
• Ökad risk för självmord
• Lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet
• Isolering från vänner och aktiviteter 
• Risk att dö i förtid
• Psykisk ohälsa följer med upp i vuxenheten. 

Men! Tidigt stöd kan minimera dom riskerna. 

Några av dom sakerna unga själva lyfter, som vi vuxna behöver få koll på

• Jag vill att du frågar hur jag har det
• Jag önskar att vi inte gör fars/mors-dag pyssel i hela klassen utan att du frågar mig först
• Jag önskar att det inte fanns så mycket press med allt
• Jag önskar att du ser att jag är ledsen och frågar vad jag behöver
• Jag behöver gå ut från klassrummet när tankarna blir för svåra, att bryta ihop inför klassen är pinsamt 

Vi vuxna som möter barn i sorg ska ta med oss: 

• Lyssna till barnets tankar och berättelse 
• Inkludera barnet 
• Var ärlig
• Skapa strukturer
• Våga fråga
• Inge trygghet 
• Kreativitet 
• Ta hand om dig 
• Inge hopp
• Ge barnet mandat att berätta sin historia 
• Ta hjälp 

Sätt barnen i centrum för tvisten om deras liv

Jämställdhetsmyndigheten har haft flera uppdrag kopplade till våld, barn och boende, umgänge och vårdad. Ett av uppdragen handlade om att följa upp utvecklingen kring hur uppgifter om våld beaktas i mål om vårdnad, boende och umgänge. 

Tidigare kartläggning visade att i mål där föräldrar tvistar om vårdnad, boende eller umgänge förekommer uppgifter om våld eller andra övergrepp i 64 procent av målen. Och kartläggningen vidare vidare att: 

• Uppgifter om våld och övergrepp är inget undantag 
• Skillnader i hur uppgifter om våld och våldets omfattning framgår av domar 
• sällsynt att våldets konsekvenser för barnen framgår,
• Riskbedömningar brister
• Uppgifter om våld beaktas i låg utsträckning vid målets avgörande
• Barns rättigheter i vårdnadstvister behöver stärkas i praktiken 
• Kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck brister 
• Överenskommelser (mellan föräldrarna) fastställs trots uppgifter om våld eller andra övergrepp 

Uppföljningen, rapporten med namnet Sätt barnen i centrum för tvisten om deras liv landar i ett gäng rekommendationer: 

• Tvistemålsprocessen i dessa mål behöver ses över och ett alternativt förfarande behöver utredas.
• Det finns behov av reformer för att underlätta för barn att höras i rättsprocessen. Frågan om ombud för barn behöver utredas vidare.
• Det bör utredas om det ska finnas en begränsning av hur ofta man kan väcka talan i vårdnad-, boende- och umgängesmål.
• Domstolens riskbedömningar behöver metodutvecklas. Risknivåer och vilka beviskrav som krävs för att fastställa risk behöver konkretiseras i lagstiftning.
• Det finns behov av att det förtydligas i lagstiftning när det är olämpligt att verka för och fastställa överenskommelser. Överenskommelser bör fastställas restriktivt i mål där det framkommer uppgifter om våld eller andra övergrepp.
• Lagstiftarens intention om skydd för våldsutsatta barn och vuxna behöver få ett tydligt genomslag. Det behöver säkerställas att mål om vårdnad, boende och umgänge handläggs med ett starkt barnrättsperspektiv och välgrundade riskbedömningar som framgår av den skrivna domen.
• Utbildningsinsatser behöver genomföras till domstolarna inom området mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer mot barn, hedersrelaterat våld och förtryck.
• Domstolarna behöver ges bättre förutsättningar, för att domare ska ha möjlighet att prioritera utbildningsinsatser, samt för att säkerställa att mål om vårdnad, boende och umgänge handläggs med ett starkt barnrättsperspektiv och att välgrundade riskbedömningar genomförs
• Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) behöver revidera det handläggningsstöd för riskbedömningar som är framtaget för socialtjänstens familjerätt utifrån aktuell forskning.
• Det behöver säkerställas att kommunerna får tillgång till kunskapsbaserade metoder för familjerättsliga riskbedömningar.
• Det behövs mer svensk forskning utifrån uppfattningen att föräldrar medvetet framför falska påståenden om våld eller andra övergrepp i dessa mål.
• Jämställdhetsmyndigheten bör få i uppdrag att genomföra en ny kartläggning av hur uppgifter om våld eller andra övergrepp beaktas i mål om vårdnad, boende och umgänge.

Barn och unga i familjer med ekonomiskt bistånd

Enligt socialstyrelsen: 

• Minskar antalet barn i hushåll med ekonomiskt bistånd. 
• Fick 2,9% av befolkningen som helhet i Sverige år 2022, nån gång under året ekonomiskt bistånd 
• Hade 43% av biståndshushållen under 2022 långvarigt bistånd
• 2022 va det 102 000 barn (4,7%) som lever i familjer med ekonomiskt bistånd
• Av dom va det 57% som lever  i familjer med långvarigt bistånd

Barn som lever i familjer i ekonomisk utsatthet och har ekonomiskt bistånd löper större risk för att  flera sker som kan komma att påverka deras livsvillkor på lång sikt. Det handlar om ökad risk för ohälsa, sämre skolresultat, missbruk, kriminalitet, arbetslöshet och biståndsbehov och förväntningar på framtiden och barnets uppfattning om sin tillhörighet och samhället.

När socialtjänsten utreder ekonomiskt bistånd så är ju förälderns eller föräldrarnas situation som utreds. Men när barn berörs ska ju samtidigt barnets rättigheter säkerställas. Och för att kunna avgöra vad som är det bästa för barnet behöver barnets situation och behov uppmärksammas och synliggöras. Plus analysera vilka följder som ett visst beslut kan få för barnet. 

Socialstyrelsen har tagit fram ett kunskapsstöd kring ekonomiskt bistånd, där också barnrättsperspekivet beskrivs. Du hittar stödet här. 

Socialstyrelsen menar att vad som är barnets bästa kan variera från fall till fall och bedömningen kan va en process i flera steg

Berör beslutet barn indirekt eller direkt -> Vilka konsekvenser kan beslutet få för barnet -> Vilka artiklar i barnkonventionen kan va aktuella -> Hur påverkas barnets rättigheter på kort respektive lång sikt?

Hänsyn behöver tas till Vetenskap och beprövad erfarenhet, underlag från föräldrarna och det som barnet i vissa fall själv ger uttryck för 

Hur kan vi arbeta för att nå killar med stöd?

Alla barn och unga har rätt till stöd men vilka som faktiskt söker stöd skiljer sig dock åt. Killar söker i lägre utsträckning stöd än andra barn och unga. Organisationen Män / Killar.se har byggt sitt stöd utifrån genusmedvetet förhållningssätt. 

Utgångspunkten för att ta fram ett stöd har varit att se utifrån dom förväntningar som finns på killar, som alla tvingas förhålla sig till. Antingen genom att försöka stå emot och protestera kring, eller genom att inrymma sig i förbättringarna. 

• Ständig ansträngning. Att ständigt behöva anstränga sig för att visa sig tuff och stark 
• Heterosexism. Det kategoriska undvikandet av femininitet och homosexualitet 
• Social retsamhet. Att behöva klara av att reta andra killar och att bli retad av an andra killar 
• Känslomässig begränsning. Att vara känslomässigt begränsad både inför sina egna och andras känslor 

På liknande sätt finns det förväntningar på en terapiklient. Och dom förväntningarna står i mångt och mycket i motsats till förbättringarna på killar. Traditionellt maskulina förväntningar och typiska förväntningar på en terapiklient:

• Dölja privata erfarenheter vs prata om privata erfarenheter
• Behålla kontrollen vs Släppa kontrollen
• Sexualisering av intimitet vs Icke-sexuell intimitet
• Visa styrka vs Visa svaghet
• Klara sig själv vs söka hjälp 

Barn och ungas röster till Bris om vuxnas drickande

Det finns ingen enhetlig definition av alkoholproblem, det gör att siffrorna varierar beroende på hur definitionen görs. Därför finns det siffror från 2-34% som uppger att en växt upp i en familj med alkoholproblem. Det gör ju också att barn riskerar att bli utan stöd på grund av olika definitioner.

Men generellt brukar en säga att (Studier från CAN visar detta exempelvis)

• 20% av barnen i Sverige växer upp med minst en förälder med alkoholproblem 
• 15% av barnen påverkas negativt av vuxnas alkohol 
• 10% av barnen påverkas mycket negativt av vuxnas negativt 

Det vi vuxna som möter barn behöver göra är: 

• Visa att du finns där
• Va tillgänglig för samtal
• Förändring är möjligt
• Komma ihåg att samtal räddar liv
• Våga fråga 
• Bekräfta barnets känslor 
• Visa att barnet inte är ensam om och i sin situation 

På en samhällsnivå behövs mer saker: 

• Ökad kunskap om barn som anhöriga. 
• Se till barnets hela livssituation, håll ihop det och se både kort och lång sikt
• Stödinsatserna för barn är ojämlikt fördelat. Det måste förändras 
• Ha ett starkt fokus på förebyggande. Mer kraftfullt föräldraskapsstöd i tidiga år 
• En restriktiv alkoholpolitik 

Och typ allt i föreläsningen utgick från Bris-rapporten Var det mitt ansvar.

Samtal om vägen framåt

Ett samtal mellan Cecilia Sjölander Stiftelsen Allmänna Barnhuset, Johan Kaarme, Sveriges kommuner och regioner, SKR och Juno Blom, Barnombudsmannen. Samtalen handlar om vad vi behöver göra nu, för att komma vidare. Och här är några av punkterna som lyftes. 

• Kunskapsgörande och inte fler regleringar. 
• Sätt fokus på barnen och skruva i lagarna 
• Göra nåt åt att vi lyssnar för lite på barn 
• Vad är det som gör att vi inte gör det vi borde?
• Rutinmässiga frågor om barn och till barn 
• Vi kan inte va stolta för att vi gör rätt, vi måste ju se dom barnen där det inte blir rätt 
• Vi måste komma åt roten till problemet 

Några andra kortkorta tips från Barnrättsdagarna 

• En självhjälpsapp för unga i sorg, som också är framtagen tillsammans med unga som har erfarenhet av sorg och att förlora en närstående. Appen innehåller en minnesbank, fakta om sorg, övningar kring mindfulsness och annat viktgigt. Finns på insta och på webben. Uppsala universitet och Randiga Huset är avsändarna
• RFSU har jobbar i ett projekt med namnet Det handlar om mig! Det handlar om ungas organisering och delaktighet i frågor som rör sexuella och reproduktiva rättigheter, där unga annars oftast är mottagare av info. Projektet har handlat om att på olika sätt engagera unga, som i sin tur engagerar andra unga. Genom ambassadörer, poddar, tidningar och arvoden. 
• Via Region Örebro län finns ett nationellt webbstöd, Nära Cancer. Varje år är 7000 barn med om att en förälder diagnosticeras med cancersjukdom. Varje år förlorar minst 3500 barn en förälder och i 40% av dom dödsfallen är orsaken cancer. Det finns en fördubblad risk för självskadebeteende hos en tonåring som förlorat en förälder i cancer. Webbplatsen hittar du här. Det finns allt från fakta, chatt till vänförmedling  
• Barn kan vara anhöriga till brottsoffer, anhöriga till en frihetsberövad och brottsoffer själv som utsatts för att bevittna ett brott. Och barnet kan va alla dom delarna samtidigt, och därför måste stödet anpassas utifrån dom alla delarna. Rapporten Man måste få veta, lyfter barn som anhöriga till en frihetsberövad.

Och kanske några korta egna reflektioner

Har du pallat läsa ända hit, wow. Du är imponerande!

• Barn som anhöriga? Jag fattar grejen med att prata om barn som anhöriga, och det är sjukt viktigt! Men, jag funderar ändå på begreppet just barn som anhöriga. Fokus är på att barnet är anhörog till nån annan, barnet är i relation till nån annan. Vilket ju såklart är grejen, barnet påverkas av nån som finns i relation till barnet. Men, vi pratar ju samtidigt om att barn är egna individer och egna rättighetsinnehavare. Blir det lika tydligt när vi pratar om barn som per automatik är en del av familjen, i relation till den vuxna? Eller böjer jag bara orden nu?
• Syskonen då? Konferensen verkade glömma prata om syskon, syskon till barn som har svårigheter. Ok, temat va ju barns rättigheter när vuxna har svårigheter. Så det kanske föll ut. Kanske borde vi inte alls pratat om det. Men, ah du fattar.
• Sluta säga wow? Vi pratar rätt ofta om vi måste involvera barn och unga. Men vi gör det inte alltid. Utan mer rätt sällan. Och så ska vi tycka det är fantastiskt och wow, när vi väl gör det. Och det är det ju kanske. Men. Det borde inte va wow. Det borde va självklarhet ju. Att vi inte applåderar när vi gör det självklara. Det som lagen kräver av oss. Det som är vår skyldighet. Ja, jag vet att det är långt ifrån självklart fortfarande, men om vi bara pratar om det som wow och inte självklarhet, kommer vi komma dit då? Jag vet inte, vad säger du?

Vi har också flera avsnitt i podden Barnrättssnack om ämnena som tagits upp. Här har du några av dom

• Avsnitt 110, Att va barn när en anhörig är frihetsberövad. Lyssna här
• Avsnitt 88, Barnrättsbyrån - om att tro på barn, gilla barn och alltid stå på barnets sida. Lyssna här
• Avsnitt 86, Knas hemma. Lyssna här
• Avsnitt 81, En uppväxt fri från våld. Lyssna här
• Avsnitt 66, Midsommar, alkohol och Trygga Barnen. Lyssna här