Implementering barnkonventionen, hur gör vi och i vilken ände börjar vi? Två väldigt vanliga frågor som inte har nåt solklart facit. Men! Det finns ett gäng saker som en bör ha koll på och göra för att en organisation ska komma framåt i arbetet med barnkonventionen och för att barn ska få tillgång till sina rättigheter.
Det här är för dig som fått ett uppdrag som handlar om att implementera barnkonventionen, eller att driva barnrättsarbetet på din enhet, avdelning, förvaltning eller i din organisation. Även om jag numrerat det som steg 1, 2, 3 osv, så betyder inte det att en måste göra i den här ordningen eller göra alla moment så fort det bara går. Vad ni gör, när och hur beror på din organisation och era förutsättningar. Ingen organisation kan liksom göra exakt samma grejer och få exakt samma resultat. Alla organisationer är unika. Och framförallt så handlar det om olika barn och unga som ni möter.
Dom här 10 stegen gör det förhoppningsvis lite mer överblickbart hur en kan komma framåt i barnrättsarbetet, en variant på strategi helt enkelt.
Så, här har vi då 10 steg i arbetet med barnkonventionen.
Steg 1 - kolla vad som görs
Få koll på hur ser det ut idag, vad är nuläget vi utgår från? Vilka beslut är tagna, vilka resurser är avsatta för barnrättsarbetet, finns det styrdokument och vad står i dom? Gör gärna en undersökning (en kort enkät kan funka utmärkt) för att ringa in vad verksamheterna själva tycker funkar bra, vad som är utmaningarna och vad som behövs för att levla upp och ta nästa steg i arbetet med barnkonventionen. Summera dom delarna ni ser att ni behöver jobba vidare med.
Steg 2 - kolla hur barn och unga har det
För att veta vad vi ska prioritera måste vi också veta hur barn och unga har det, hur ser livsvillkoren ut? Har alla barn tillgång till sina rättigheter? Jag är övertygad om att ni har ett gäng enkäter, brukarundersökningar och sånt där ni frågar invånarna, målgruppen eller besökarna om massa olika saker. Använd er av det, vad säger dom undersökningarna om olika barns tillgång till sina rättigheter? Låt barns och ungas livsvillkor va en utgångspunkt i arbetet framåt.
Steg 3 - Kolla med barn och unga själva
Hur är det att va barn där ni finns, hur uppfattar barn er organisation, hur kan en komma i kontakt med din verksamhet? Hur ser barn och unga själva på sina livsvillkor? Vet dom om vilka rättigheter dom har? Vad behövs för att barn och unga ska märka nån skillnad i barnrättsarbetet? Vilka prioriteringar tycker barn är viktiga att ni gör, och finns det kanske några saker barn och unga tycker ni ska sluta med?
Steg 4 - Få koll på rättigheterna och utbilda er tillsammans
En förutsättning för att barn ska få tillgång till sina rättigheter är att ni som vuxna och organisation har koll på barnrättsperspektivet och vad barnkonventionen handlar om. Det kräver att ni synliggör och reflekterar över er och organisationens barnsyn. Har ni vuxna koll på vilka rättigheterna är och vad dom kräver av er? Alla behöver inte veta exakt allt om barnkonventionen, men alla behöver ha koll utifrån sitt uppdrag. Så få med er folk och utbilda er. När ni har koll kan ni ju också säkra att barn själva har kunskap om sina egna rättigheter.
Steg 5 - Få koll på andra och jobba tillsammans
Det finns garanterat flera andra i organisationen som också tycker barnets rättigheter är superviktigt, hitta dom! Teama ihop er och gör tillsammans! Det blir både roligare, klokare och når längre. Det gör också förankringsarbetet i organisationen lättare. Få med mer folk och gärna ett mandat att jobba vidare.
Steg 6 - Sätt mål, ta fram en plan eller strategi
När ni nu har koll på vad som funkar i organisationen, hur barns tillgång till rättigheterna ser ut och också vilka krav barnkonventionen ställer på er så är det viktigt att få till ett systematiskt arbete. Det ska in i strukturer, rutiner, processer osv osv. Och ett sätt att få fart kan va att sätta en plan, strategi eller liknande som beslutas av nån bra smart person eller grupp, exempelvis högsta ledningen.
När ni tar fram målen, planen eller vad ni nu bestämmer er för, ska ni givetvis utgå från dom tidigare stegen (nuläget, barns livsvillkor, barns prioriteringar, rättigheterna). För en del verksamheter och organisationer är det viktigt att målen och planen är separerat från andra rättighetsfrågor, och för andra är det viktigt att ni synkar ihop det. Oavsett vad, så kolla och samordna så gott det går med annat arbete som mänskliga rättigheter, folkhälsa, social hållbarhet, agenda 2030 eller vad det nu kan va hos er. Tänk förstärkning och inte perspektivträngsel.
Steg 7 - Låt varje enhet, avdelning, förvaltning hitta sina områden att jobba vidare med
När ni nu har en gemensam riktning i form av planen behöver varje enhet, avdelning eller förvaltning hitta sin ingång i barnrättsarbetet. Alla behöver ställa sig frågorna: var finns barnen, hur påverkas dom av det vi gör och hur påverkas barns möjligheter att använda sig av sina rättigheter utifrån det vi gör eller inte gör? En behöver liksom göra ett till internt arbete och fundera på vad en gör bra, vad behöver bli bättre utifrån ett barnrättsperspektiv. Hur kan varje enhet, avdelning, förvaltning bidra till det gemensamma arbetet med barnkonventionen?
Steg 8 - Fundera på arbetssätt, metoder och verktyg
Prövningar av barnets bästa, barnkonsekvensanalyser, barnbokslut, barnbudget, barnråd, klagofunktioner osv osv osv. Har ni strukturer för sånt? Varje artikel i barnkonventionen ställer krav på dig och er. Och det finns ett gäng metoder eller verktyg för att synliggöra kraven, barnen och rättigheterna. Jobbar ni på ett sätt som gör det möjligt för er att ha koll på det? Har ni kollat på arbetssätten utifrån ett barnrättsperspektiv? Alla behöver hitta sätt att kunna analysera insatser, aktiviteter, verksamheter och beslut utifrån ett barnrättsperspektiv.
Steg 9 - Gör jobbet!
Arbetet med barnets rättigheter behöver bestå av både strategi, snack och verkstad. Och det är alltså nu det ska bli massa verkstad tillsammans med barn och unga på alla nivåer i organisationen. Om det stannar i ett gäng dokument blir det väldigt mycket svårare att göra skillnad för och tillsammans med barn och unga.
Steg 10 - Följ upp, utvärdera, granska det ni gör
Vad har blivit bättre för barn och unga? Tycker barn och unga själva att det blivit bättre? Nu när ni liksom jobbat ett tag med barnkonventionen, vad har funkat topp, och vad går trögt? Gör en genonmlysning av barnrättsarbetet, granska er själva eller möjliggör för barn att granska er, eller en extern utvärdering. Vilka är förändringarna som behöver till? Nya beslut, andra resurser, nya rutiner? Hur säkerställer ni kvalitet och hållbarhet i ett längre perspektiv?
Implementering och genomförande av barnkonventionen är ett långsiktigt och hårt jobb
Dom här 10 stegen ger såklart ingen garanti för att varje barn ska kunna använda sig av alla rättigheterna. Men det ger en riktning för att komma framåt. Och för varje steg är det ett stort jobb som behöver göras, och det kommer dyka upp nya frågor längs vägen. Barnrättsarbetet är inte en spikrak väg framåt, det är en berg- och dalbana, rutschkana, motorväg, stig och emellanåt en labyrint. Så länge vi håller fast i rättighetsperspektivet så kommer vi komma framåt, förr eller senare.
Tips och trix i barnrättsarbetet?
Jag har skrivit böcker som handlar om hur barnkonventionen kan omsättas i arbetet, för förskolan och socialtjänsten. Dom hittar du här.
Och vi har i podden Barnrättssnack pratat en hel del om implementering och även snackat med olika myndigheter, kommuner och verksamheter i hur dom gjort. Kolla in Barnrättssnack här.
Såklart är det bara att höra av dig, om ni fastnat på nåt steg eller vill komma vidare! Skicka ett mail här!
