Snöbollskrig i skolan, en rättighet eller risk? Barnkonventionens syn på lek och säkerhet

När vintern gör entré med snö som lockar till lek och skratt, väcks också frågan- hur ska skolorna göra med snöbollslek på rasterna? I många fall kommer ett förbud innan snön ens kommit, motiverat av säkerhet och ordning. Men om vi skulle titta på det utifrån ett barnrättsperspektiv? Hur skulle det kunna se ut då? 

I många delar av landet har den första snön kommit, till väldigt många barns stora glädje. Med snön kommer snögubbar, pulkarace, snölyktor, skidåkning, snöänglar och mycket mycket mer. Och såklart, snöbollskrig. Eller ja, många barn önskar att det fanns utrymme för snöbollskrig. Men på många många skolor är det förbud. 

Fick ett meddelande häromdagen från en vuxen där barnet och hens vuxen hade blivit tillsagda på skolgården för att dom började leka med snön och kasta snöbollar på vägen hem. ”Man får inte kasta snöbollar”

Och så är det ju. Väldigt många skolor har just förbud mot snöbollskastning. Min upplevelse är att det är ett ganska enkelt beslut att ta, utifrån ett vuxet perspektiv. Det hade varit väldigt intressant att se en skolas prövning av barnets bästa inför ett sånt förbud. Eller en skola åtminstone involverat dom det berör, barnen infrö beslutet. Tror du det görs?

I den här artikeln tänker jag att vi kollar lite mer på snöbollslek utifrån ett barnrättsperspektiv. Som alltid finns det oändligt mycket mer att skriva.

Snöbollslek och snöbollskrig utifrån ett barnrättsperspektiv

Lek är en rättighet. Snöbollar kan i allra högsta grad va lek, så också snöbollskrig. 

Leken är livsviktig för barn, och idag vet vi att leken är avgörande för barns sociala, kognitiva och motoriska utveckling. Men leken är också viktig i sig, för att den är fri och rolig. Snöbollskastning är en fysisk lek. En lek som bidrar till koordination, styrka och reaktionstid, alla viktiga komponenter för utveckling.

I barnkonventionen står det inget som snöbollskrig. Men det finns en mängd artiklar som berör snöbollsleken. Exempelvis artikel 31 om rätten till lek. 

• Artikel 31 ger varje barn rätt till lek, vila, fritid, rekreation, kultur och konst. Det handlar exempelvis om att både se värdet av barns fria lek, att möjliggöra för leken att få en större plats i barns liv. att få in leken i fler delar av barns liv och att planera för lek.
  Och specifikt när vi pratar snölek och snöbollskrig så är det ju en lek som är fri, på barns egna villkor, roligt i stunden och det är en fysisk lek. Därtill så kan det bidra till att förbättra barns förmåga att förhandla, att återfå sin emotionella balans, lösa konflikter och fatta beslut.

• Artikel 2. Ger varje barn rätt till alla sina rättigheter, utan åtskillnad och diskriminering. Det betyder att alla barn oavsett ålder, erfarenhet, bakgrund med mera har rätt att delta i leken, om de själva vill. Vuxna ska möjliggöra för alla att delta på sina villkor. Barn är olika, och gillar snöbollskrig och lek på olika sätt och i olika former. Därför behöver snöbollskrig anpassas utifrån vilka barnen är, deras intressen, förmågor, funktionsflörmåga, ålder med mera.

• Artikel 3 uttrycker att barnets bästa ska prioriteras. Det handlar om att vuxna ta reda på vad barnets bästa är och prioritera det när beslut ska tas. I korthet är det en balans mellan rättigheter, behov och det individuella barnet. Snöbollslek och snöbollskrig är en lek som är viktig för barns utveckling, hälsa och välbefinnande. Samtidigt behöver vuxna, tillsammans med barnen, hitta en balans där leken kan göras på ett tryggt sätt med visst mått av risk. Utan att för den sakens skull inskränka leken på ett onödigt sätt. Eller som tar ifrån barn deras möjlighet att lösa problem själva.

• Artikel 6 uttrycker barnets rätt till liv, överlevnad och utveckling. Det innebär allt från att förebygga suicid till att möjliggöra för barn att nå sin fulla potential, att stödja barns fysiska, psykiska, andliga, sociala och moraliska utveckling. Snöbollskrig är en fysisk lek som genom socialt samspel och samarbete utmanar barn i att tänka strategier, hantera utmaningar, gränser och potentiella konflikter. Den fria delen i snöbollskrig kan skapa en plattform för barn att utforska sina gränser, fatta beslut och utveckla problemlösningsförmåga i en kontext där vuxna inte styr. 

• Artikel 12 tydliggör barnets rätt att uttrycka sin mening i alla frågor och få sin åsikt respekterad och beaktad. Det handlar om att ge info till barn på ett sätt barn förstår och skapa förutsättningar för att barn fritt och på det sätt barn har möjlighet till, uttrycka sina tankar, idéer och förslag.
  Hos väldigt många barn finns en önskan om att vuxna ska tillåta snöbollslek och snöbollskrig, eftersom det är roligt. Och på många ställen i landet är det snö en begränsad tid på året vilket gör glädjen och viljan än större. Om barn vill leka snöbollskrig, bör vi hitta ett sätt att möjliggöra det.

• Artikel 15 pratar om barns rätt till föreningsfrihet och fredliga sammankomster. Det handlar om att barn har rätt att välja sina vänner, vilka sociala, kulturella, idrottsliga och andra sammanhang barnet vill va med i. Föreningsfriheten är en stor del relaterat artikel 31 eftersom barn tillsammans skapar lekar som sällan uppstår i relationen mellan vuxna och barn. Snöbollskrig och snöbollslek är ett sånt exempel. Där leken kan bidra till barnets sociala, moraliska och emotionella utveckling och genom leken bidra till att forma kultur och bygga gemenskaper. Snöbollskrig är också en lek som kan möjliggöra för många barn att delta, där nya vänskaper och sammanhang kan uppstå. 

• Artikel 19 säger att varje barn har rätt att skyddas från alla former av våld, utnyttjande och försummelse. Vuxna har alltid ansvar att skydda barn. Snöbollslek och snöbollskrig är lek, men det finns också risker med det. Risk att exemplevis skadas av en snöboll som kastas för hårt eller om snöbollarna används för mobbning. Här är det viktigt att vuxna tillsammans med barnen hittar ett sätt att balansera leken och samtidigt se till att det är tryggt och säkert. 

• Artikel 28 ger varje barn rätt till gratis och tillgänglig utbildning. Det handlar om att uppmuntra högre utbildning, att uppmuntra närvaro i skolan se till att disciplinen i skolan upprätthålls på ett sätt som stämmer överens med barnets mänskliga värdighet och det som står i barnkonventionen.
  När en stor del av barnets vardag spenderas i skolan och snö finns är det oundvikligt att viljan och intresset av snöbollskrig uppstår. Rasterna är en viktig komponent för att orka hålla koncentrationen och lusten att lära under dagen. Det kan snöbollslek bidra till. Förbud eller bestraffningar om en bryter mot förbud behöver speglas i om det stämmer överens med barnets värdighet. 

• Artikel 29 talar om utbildningens syfte. Att utbildningen ska möjliggöra barnets utveckling, den fysiska och psykiska förmågan, utveckla respekt för mänskliga rättigheter, fred, tolerans och respekt för naturmiljön. Snöbollskrig kan va en del i att utveckla sociala färdigheter, samarbeta och respektera dom regler som barnen kommit överens om fäller i snöbollskrigen. Det hjälper också barn att träna sig i att ta ansvar, hantera utmaningar och nya sätt att samarbeta eller skapa strategier för att vinna och ha roligt. 
  

Vad säger FN:s kommitté för barnets rättigheter om leken?

Den kommitté inom FN som granskar alla världens länder och ger rekommendationer och kritik för hur vi tolkar och tillämpar konventionen har en hel del att säga om just leken. Bland annat det här: 

"Genom att det finns tillfällen att utöva kompetens via lek som barn själva initierar främjas motivation, fysisk aktivitet och utveckling av färdigheter”

Kommittén uttrycker också att leken: 

• är grundläggande för barns hälsa och välbefinnande. 
• främjar utvecklingen av kreativitet, fantasi och självförtroende
• främjar styrka och barns fysiska, sociala, kognitiva och emotionella färdigheter
• bidrar till alla aspekter av lärande
• har ett inneboende egenvärde för barnet genom den glädje och det nöje leken ger
• är centralt för barns spontana drift att utvecklas
• är betydelsefull för hjärnans utveckling
• förbättrar barns förmåga att förhandla, emotionella balans, lösa konflikter och fatta beslut 
• lär barn att förstå och konstruera sin sociala position i världen

Men tyvärr ser vuxna inte lika ofta vikten av leken menar barnrättskommittén, utan vuxna tenderar att se leken som ”något högljutt, smutsigt, störande och påträngande”. 

Barnrättskommittén lyfter också balansen mellan risk och säkerhet. Vuxna är rädda för fysiska och mänskliga risker som barn utsätts för, vilket leder till ökade nivåer av övervakning och kontroll som leder till inskränkningar av barns frihet att leka och möjligheter till rekreation. Kommitten säger såhär, att även om barn inte får utsättas för skada i förverkligandet av artikel 31 så är: 

...ett visst mått av risk och utmaning ett viktigt element i lek och rekreation och en oumbärlig del av nyttan med dessa aktiviteter. Det behövs balans mellan att å ena sidan vidta åtgärder för att minska oacceptabla faror i barns miljöer, exempelvis att stänga av trafiken på gator i bostadsområden, förbättra gatubelysningen och bygga säkra avgränsningar runt skollekplatser, och å andra sidan informera barn, rusta dem och ge dem självbestämmande att ta de försiktighetsåtgärder som är nödvändiga för att själva öka sin säkerhet. Principerna om barnets bästa och om att lyssna på barns egna erfarenheter och funderingar bör prägla bestämmandet av vilken risknivå barn kan utsättas för.

FN:s kommitté för barnets rättigheter

Risker med snöbollslek och snöbollskrig

Det finns många vuxna röster om att förbjuda snöbollslek med hänvisning till riskerna en sån typ av lek kan medföra. Och givetvis finns det risker och ska tas på allvar! Det finns såklart aspekter som aldrig är ok. När det handlar om våld, mobbning och att avsiktligt skada andra. Det är inte den snöbollslek som jag pratar om.

Här är några av de risker som brukar lyftas i samtalet när snöbollskrig förbjuds:

• Enligt skollagen ska skolan ansvara för att förhindra skador
• Skador från hårda eller isiga snöbollar. Det kan leda till blåmärken, ögonskador eller näsblod 
• Oavsiktlig skada, en frusen snöboll kan göra ont
• Det finns risk för mobbning, att snöbollar kastas mot personer som inte vill delta. Eller att ett snöbollskast uppfattas som elakt eller avsiktligt för hårt
• Om vuxna inte närvarar finns risk att leken leder till konflikter, eller att det kan va svårt för vuxna att ha koll på leken
• Om barnen inte har utrymme att torka kläder, eller ha ombyte finns risk för att snöbollslek leder till blöta kläder resten av dagen 
• Kanske finns det fler? 

Det finns kanske hur många artiklar som helst där snöbollskrig ses som en farlig grej, risk och långt från det som leken handlar om. Och barnen beskrivs hålla på med maktlekar, eller ”det är som att barnen blivit tokiga av all snön” eller att skolgården beskrivs som kaos. 

”Snöbollskastare skickas hem” eller artiklar om att elever som trotsar förbudet riskerar fem dagars avstängning och en anmälan till sociala myndigheter är också lätta att hitta.

Dessa risker är såklart viktigt att va medvetna om och skolans ansvar att hantera. Men det bör inte per automatik leda till ett förbud. Det jag vill lyfta är snöbollsleken, snöbollskrig som lek. Inte mobbning, våld eller medvetet förstöra byggnader. 

Att hitta en balans och möjliggöra för leken på ett tryggt sätt. När en pratar om riskpedagogik, visar det att det är bättre att jobba med att hantera riskerna än att försöka ta bort dom genom att förbjuda barn att göra saker. Hela poängen är att om barn själva får förutsättningar, träna och lära sig att själva riskhantera så stärker det både barns självförtroende och leken i sig. Det gör det lättare för barn att själva riskmininera där och då. Om vuxna exempelvis är närvarande och finns där för guidning om barnen behöver det, ger det också barnen möjlighet att leka på ett säkert och tryggt sätt. 

Det brukar också talas om att överdriven reglering kan begränsa barns möjligheter till självreglering och konflikthantering. Och det minskar barnens möjligheter att lära sig hantera risker och utveckla sina sociala färdigheter. Och därför brukar vissa typer av förbud sällan va en långsiktigt bra lösning. 

Genom att enbart förbjuda snöbollsleken, utan dialog, utan att testa, utan att ta hänsyn till rättigheterna. Så kan det exempelvis signalera att vuxna inte har tilltro till barns förmåga att leka på ett ansvarsfullt sätt. Det kan också det skapa en känsla av maktlöshet, att vuxna inte lyssnar utan bara förbjuder saker som är roligt. Regler som inte upplevs som rättvisa eller regler som känns orimliga kan också skapa motstånd hos barn. 

Att enbart förbjuda snöbollskastning, lek eller snöbollskrig kan alltså förstärka känslan av att vuxna utövar makt på ett onödigt sätt, snarare än att vuxna guidar barnen. 

Fördelar med snöbollslek och snöbollskrig

När vi pratar om riskerna och de scenarier som kan uppstå gäller det att göra det i relation till fördelarna, eller det som är roligt med snöbollsleken. På pluskontot för snöbollskrig finns bland annat: 

• Barns egna argument (fråga gärna barn i din närhet, så du får deras tankar) 
• Det är en fysisk aktivitet och ett roligt sätt att röra på sig
• Kul sätt att kombinera frisk luft och rörelse, när det annars under vintern blir mer stillasittande
• Det är en social grej, och körs det i lag så främjar det samarbete och gemenskap
• Lagjobbet hjälper det barn att tänka och planera i strategier för att vinna
• Stärker barns motorik. Att kasta, springa och undvika att bli kastad på förbättrar både koordination, balans och reaktionsförmågan
• Det är kul! Det är ju en glädjefull grej som väldigt ofta leder till skratt och 
• När en är aktiv utomhus stärks immunförsvaret och en förbättrar blodcirkulationen
• Lek i sig motverkar stress och främjar barns motståndskraft, likaså lek med snö.

Snöbollslek genom historien

Snöbollslek och snöbollskastning har funnits i alla århundraden. Ofta som ett missnöje mot auktoriteter men också som en lek bland barn och unga. Och på skolgårdar. Det fanns faktiskt en tid då det va snöbollskrig mellan lärare och elever som en kul grej, att det uppmuntrades.

I en bok ”Om nationaluppfostran med särskilt afseende på nationallförsvaret” (som kom 1869) beskrevs att barn i skolan behöver mer fysiska aktiviteter och att snöbollskastning skulle kunna va en samhällsnyttig verksamhet och en del i nationalförsvaret. Det står exempelvis i boken:

”Om vintern bygga snöfästningar, som sedan stormas eller försvaras; visare kälk- och skridskoåkning- skidlöpning etc., i hvilka öfningar om möjligt läraren bör sjelf deltaga åtminstone med sin närvaro”

Viktor Balck va en superengagerad militär, idrottsledare, gymnast och pionjär inom den organiserade idrotten i sverige. Han va ledamot i den första internationella olympiska kommittén. Han gjorde plenty grejer som varit viktiga för svensk föreningsidrott. Han gav ut boken Illustrerad idrottsbok i tre delar (på 1880-talet). I denna idrottsbok finns snökrig med, som ett snökrigsreglemente med regler och tydliga delar hämtade från det militära. Han uttrycker att leken har ett verkligt värde och disciplin och gymnastiken är grundelarna tillsammans med militäriska inslag. Såhär beskrivs tydligen ett väl utfört snöbollskrig enligt Balck: 

”Träffarna äro många, ett par döda och flera sårade lemna stridsplatsen; fienden, som lidit mindre förluster, tränger på, de våra vika, ett par äro pliktförgätna nog att vända ryggen till, en får en duktig snöboll i nacken, en annan på ett köttigare ställe af kroppen, båda afskickas som fångar till det fiendtliga fängelset"

Och det sägs även att Balck ville att snöbollskrig, som traditionell lek och fysisk aktivitet, skulle omvandlas till en modern idrottsgren. Hur hade vi sett på snöbollslek och snöbollskrig på skolgårdarna om det vore en erkänd sport?

Snöbollskrig är idag en sport 

Visste du att det finns både svenska och internationella mästerskap i just snöbollskrig? 

Yukigassen heter sporten och betyder typ snöstrid eller snökamp. Den har sitt ursprung i japan på 80-talet och 2010 hölls det första svenska mästerkapet i yukigassen (det startades av studenter på Luleå tekniska universitet). Svenska mästare är laget Norrlands silver som vann i SM mars i år.

Idag finns det en internationell allians som arbetar för att sporten ska erkännas och etableras i fler länder. Ungefär 150 lag tävlar i världsmästerskapen varje år (det har varit paus under några år sen corona, så oklart om det fortfarande sker varje år) 

Yukigassen är en lagsport som går ut på att träffa och då slå ut dina motståndare med snöbollar. 

Varje lag har 7 spelare, du spelar på en 36 meter bred och 10 meter lång bana med ett antal hinder. Med särskilda dräkter och hjälmar och 90 perfekta snöbollar spelas matchen. En match pågår i 3 set som vardera är 3 minuter. Varje lag har en flagga på sin sida planen och spelet går ut på att antingen slå ut spelarna i det andra laget eller ta det andra lagets flagga. Det laget som har flest spelare kvar när seten är slut, eller har tagit det andra lagets flagga vinner. 

En av Kanadas tidigare lagkaptener beskrev sporten såhär:

...absolute evidence that the world is a magical place…. It keeps the wonder we felt as children alive, while adding professionalism and intensity

Kanadas tidigare lagkapten

Scrolla längst ner, så får du se hur en match kan gå till.

Vägen framåt då? Hur ska en skola tänka och agera nu i vinter kring snöbollskrigen på skolgården?

Först och främst, vill barnen ha snöbollskrig och lek? Då tycker jag ni gemensamt ska göra en prövning av barnets bästa. Eller hitta en process där ni tillsammans kommer fram till på vilket sätt ett snöbollskrig och snöbollsllek kan funka. 

Lösningen borde inte vara att förbjuda leken och snöbollskrigen. Det handlar om att balansera rättigheterna med vuxnas ansvar om skydd. Och som alltid vi behöver hitta sätt att skydda barn i, inte från. Och det kan vi inte göra genom att vi vuxna fattar ett beslut själva, utan att lyssna på dom det berör, barnen. 

En väg framåt kan ju exempelvis va med avgränsade områden eller zoner, tydliga regler för vad som är målet hur en vinner och vad som är tillåtet och inte. Och varför inte låna skyddsglasögon från kemin?

Men det viktigaste handlar om att hitta balansen och det gör ni tillsammans med barnen. Börja med att prata med barnen om exempelvis dom här frågorna: 

• Vad gör snöbollskrig så kul?
• När är det som roligast?
• Finns det nån gång som det kan bli osäkert eller otryggt med snöbollskrig?
• Vad kan göra snöbollskrig tryggt och säkert?
• Hör regler och snöbollskrig ihop, i såna fall hur?
• Hur kan en ha snöbollskrig som tar hänsyn till risker?
• Hur kan vi ha snöbollskrig på skolgården så det är roligt och tryggt att va med?

Men vad ni än gör. Slopa avstängningar och straff för barn som leker snöbollslekar och snöbollskrig. Det kommer ingen vinna på. 

Såhär kan en match gå till. Visst blir en rätt sugen?