Lever Sverige upp till barnkonventionen? FN:s kritik och rekommendationer

Alla länder som ratificerat barnkonventionen granskas av FN:s kommitté för barnets rättigheter och får beröm, kritik och rekommendationer för att bättre säkerställa att varje barn får sina rättigheter tillgodosedda i det landet. 

Granskningsprocessen består av rapporter som FN:s kommitté för barnets rättigheter, barnrättskommittén, tar del av från olika aktörer i Sverige och en hearing med representanter från Sveriges regering. I slutskedet av granskningen får Sverige skriftliga rekommendationer av kommittén. Rekommendationerna, eller concluding observations som de heter, pekar ut vad Sverige måste jobba mer med för att leva upp till sina skyldigheter enligt barnkonventionen.

FN:s rekommendationer till Sverige 2023

Sverige har granskats 6 gånger av kommittén och den senaste omgången av Concluding Observations kom i februari 2023. I den här texten får du en sammanfattning av den kritik som Sverige fick. Totalt sett är det 130 punkter som FN:s kommitté för barnets rättigheter ser att Sverige behöver åtgärda för att bättre leva upp till barnkonventionens krav. Vill du läsa samtliga concluding observations till Sverige, så hittar du dessa en bit längre ner i den här artikeln. FN:s granskning av Sverige: Så fungerar FN:s kommitté för barnets rättigheter.

Rekommendationerna är uppdelade efter områden i konvention och börjar med det som kommittén ser som huvudsakliga områden att arbeta vidare med, därefter kan en läsa om följande områden: 

• allmänna åtgärder för genomförande  
• allmänna principer
• medborgerliga rättigheter och friheter
• våld mot barn
• familjemiljö och alternativ omvårdnad, 
• barn med funktionsnedsättning
• grundläggande hälsa och välfärd, 
• utbildning, fritid och kulturella aktiviteter 
• särskilda skyddsåtgärder
• uppföljning av kommitténs tidigare sammanfattande slutsatser och rekommendationer om genomförandet av de fakultativa protokollen till konventionen
• ratificering av det fakultativa protokollet om ett klagomålsförfarande
• ratificering av internationella instrument om mänskliga rättigheter
• ramarbete med regionala organ
• uppföljning och spridning

Nytt för den här granskningen är att utbildning, fritid och kulturella aktiviteter och barn med funktionsnedsättning fått egna rubriker och att barns rättigheter och näringslivet, klimatförändringens påverkan på barns rättigheter och förskola fått egna underrubriker.

Brådskande åtgärder och huvudsakliga förbättringsområden

De sammanfattande slutsatserna inleds med att kommittén tackar Sverige för en bra hearing med flertalet representanter från departementen och de positiva åtgärderna Sverige genomfört sen senaste gången vi granskades. Kommittén nämner särskilt att det är positivt att barnkonventionen inkorporerats i svensk lag, förändringar i brottsbalken för att stärka barns skydd mot sexuellt utnyttjande och att Sverige inrättat Institutet för mänskliga rättigheter. 

Kommittén uttrycker att det finns ett antal områden där det krävs brådskande åtgärder. Värt att notera att kommittén aldrig tidigare uttryckt sig på detta sätt i sina rekommendationer till Sverige. Det är alltså första gången kommittén uttrycker att det finns områden som ”kräver brådskande åtgärder”. Tidigare har kommittén uttryckt att det finns huvudsakliga områden att arbeta med, att kommittén ser följande områden som principiella med mera. Men aldrig att något varit brådskande. 

• Oberoende tillsyn. Att barnombudsmannen har tillfälliga resurser, kan ta emot barns individuella klagomål, förenklar klagomåvshanteringen generellt för barn och garanterar Barnombudsmannens oberoende. 
• Icke-diskriminering. Mer statistik om diskriminering av barn, utrota diskriminering av barn, se till att barn får lika tillgång till tjänster oavsett bostadsort, stärk den rättsliga ramen kring diskriminering och gör det lättare för barn att rapportera diskriminering 
• Våld mot barn. Ta fram en övergripande handlingsplan om våld mot barn, se til att barn kan rapportera övergrepp på ett barnvänligt och säkert sätt, öka medvetenheten bland allmänhet och de som möter barn om våld mot barn och se till att våld mot barn finns med i högre utbildningar.  
• Utbildning. Att alla barn har lika tillgång till en kvalitativ utbildning, inklusive barn som är asylsökande, flyktingar och migranter, barn i alternativ omvårdnad och barn som lever i fattigdom, tar reda på de bakomliggande orsakerna, minskar och förebygger antalet barn som hoppar av och är frånvarande från skolan, skärper åtgärderna för att säkra en inkluderande utbildning, gör mer för att bekämpa våld i skolan och säkerställer att barn aktivt deltar i formuleringen av utbildningspolitiken. 
• Barn som är asylsökande, flyktingar och migranter. Skärpa åtgärderna för att priotirea barnets bästa i alla asylprocesser och se till att barnets röst tillmäts vederbörlig betydelse, minska handläggningstiderna och se till att barn skyndsamt får tillgång till psykosocialt stöd, utbildning, och hälso- och sjukvård. Förbjuda och förhindra att barn platsers i förvar och underlätta för barn att återförenas med sina familjer. 
• Unga lagöverträdare. Sänk inte straffåldern, ta fram en strategi för att förbygga ungdomsbrottslighet baserat på forskning och de bakomliggande orsakerna, främja icke-rättsliga åtgärder när barn anklagas för brott, förhindra och begränsa användningen av häktning av barn. 

Allmänna åtgärder för genomförande 

Det här området handlar om artiklarna 4, 42 och 44.6 och rör det vi brukar kalla för implementering och genomförande. Totalt innehåller området 22 rekommendationer till Sverige och det rör frågor om lagstiftning, budgetprocesser, samordning och strategier där barnets rättigheter behöver stärkas. Kommittén rekommenderar att Sverige: 

• säkerställ att barnkonventionen har företräde när det finns konflikter med annan lag eller i tillämpningen 
• se till att barnkonsekvensanalyser är en integrerad del av utredningar som gäller ny lagstiftning
• uppdatera nationella strategin för barnets rättigheter och utveckla en handlingsplan för att få bort skillnaderna i hur kommuner och regioner implementerar konventionen.
• implementera ett sätt att få koll på tilldelning, användning och övervakning av resurser för barn och ett sätt att bedöma hur investeringar i alla sektorer är för barnets bästa 
• säkerställ transparenta och deltagande budgetprocesser på nationell, regional och kommunal nivå där civilsamhället, allmänhet och barn kan delta på ett bra sätt
• stärk datainsamlingssystemen, både kvalitativa och kvantitativa, som omfattar alla delar av konventionen. plus att uppgifterna är uppdelade efter ålder, kön, funktionsnedsättning, geografiskt läge, etniskt och nationellt ursprung och socioekonomisk bakgrund, för att underlätta analyser av barns situation och livsvillkor
• prioritera och säkerställ att barnombudsmannen kan ta emot, undersöka och behandla klagomål från barn på ett barnvänligt sätt
• förenkla sätten för barn att klaga i de systemen som finns idag, och säkerställ att alla barn vet om rätten att klaga och får nödvändigt stöd för det 
• upprätta ett tydligt regelverk för företag att identifiera, förebygga, minska och redogöra för saker som negativt påverkar barns rättigheter 

Allmänna principer

Vi kallar ofta artiklarna 2,3,6 och 12 för huvudprinciper eller grundläggande principer, här beskriver barnrättskommitté dem för allmänna principer. Barnrättskommittén uttrycker att de är djupt oroade över att det saknas data om diskriminering av barn uppdelat efter ålder, den ihållande diskrimineringen, utbredda rasismen och de regionala skillnaderna som finns i Sverige. 

Kommittén ger Sverige 14 rekommendationer, bland annat:

• identifiera och analysera data om diskriminera av barn utifrån ålder 
• bekämpa rasistiska och främlingsfientliga handlingar bland barn och utrota diskriminering bland barn som står långt ifrån sina rättigheter 
• stärk den rättsliga ramen för diskriminering och förenkla och säkerställ barnvänliga klagomålsförfaranden så barn kan rapportera diskriminering 
• säkerställ att barnets bästa prioriteras och tillämpas i alla lagstiftnings; administrativa och rättsliga förfaranden. 
• skärp insatserna för att förhindra suicid bland barn, inklusive barn med funktionsnedsättning, barn som inte identifierar sig med det kön de tilldelats vid födseln, barn som är transpersoner och ensamkommande asylsökande barn 
• säkerställer att alla barn kan uttrycka sin åsikt och höras i alla beslut som påverkar dem, utan krav på föräldrars eller vårdnadshavares samtycke 
• se till att alla kommuner inför policies och strukturer för att säkerställa att barn deltar i det lokala beslutsfattandet 
• säkerställ att alla yrkespersoner som jobbar med och för barn, systematiskt får utbildning i barns rätt att höras och att få sina åsikter beaktade

Medborgerliga rättigheter och friheter

Det här området rör artiklarna 7,8, 13, 14, 15, 16 och 17 och kommittén uttrycker oro över att lagstiftningen är restriktiv när det kommer till medborgarskap och ger Sverige 6 rekommendationer.

• ge barn som annars skulle vara statslösa möjlighet att förvärva medborgarskap vid födseln 
• ge barn som saknar uppehållstillstånd, barn födda utomlands och barn med ”okänt medborgarskap” större möjligheter att få medborgarskap.
• skärp regelverk för att skydda barns rättigheter i den digitala miljön 

Våld mot barn

Barnkonventionen skyddar barn mot alla former av våld och det här området rymmer artiklarna 19, 24.3, 28.2, 34, 37 a och 39. Kommittén uttrycker djup oro när det kommer till förekomsten av våld och olika tvångsåtgärder som används mot barn och formulerar totalt 16 rekommendationer till Sverige, bland annat: 

• förbjud användningen av isolering, avskiljning och fastspänning av barn i alternativa omvårdnadsmiljöer, förändra lagstiftningen så det blir ett uttryckligt förbud. 
• säkerställ att det finns säkra, barnvänliga och oberoende klagomålsmekanismer för barn i den alternativa omvårdnaden
• ser till att barn under 15 år som utsätts för våld kan söka hjälp hos socialtjänsten utan föräldrarnas samtycke 
• ta fram en handlingsplan för genomförandet av strategin för att förebygga och bekämpa våld mot barn och att den handlingsplanen innehåller riktade åtgärder för flickor, barn med funktionsnedsättning, barn i socioekonomiskt missgynnade situationer, barn som är migranter och barn som tillhör minoriteter
• att kunskap om våld mot barn ingår i högre utbildning och att alla som arbetar med och för barn får obligatoriskt utbildning om våld.  
• säkerställer att idag onödiga medicinska eller kirurgiska behandlingar av intersexuella barn utförs förrän barnen kan samtycka 

Familjemiljö och alternativ omvårdnad 

Artiklarna 5, 9–11, 18.1–18.2, 20–21, 25 och 27.4 i barnkonventionen tar upp olika frågor om rättigheter för barn i familjen och alternativ omvårdnad. Totalt får Sverige 9 rekommendationer inom detta område.

• se över lagstiftningen så att ett barnrättsperspektiv beaktas vid tvister mellan föräldrar och i beslut om boende och umgänge 
• se till att yrkespersoner har expertis i hur en samtalar och förhör barn och bedömer barns berättelser för att kunna göra bedömningar av barnets bästa 
• säkerställer rättssäkerheten inom hela Statens institutionsstyrelses verksamhet (SiS)
• skärper åtgärderna för att se till att barn som lämnar alternativ omvårdnad (placeringar) får utbildning, färdigheter, självständigt boende och möjligheter för återintegrering i samhället. 
• öka kommunernas kapacitet att ge info och stöd till barn med frihetsberövade föräldrar för att kunna ha en regelbunden och personlig kontakt med sina vuxna

Barn med funktionsnedsättning 

För första gången har barn med funktionsnedsättning en egen rubrik i rekommendationerna. Det handlar om artikel 23 och totalt uttrycker barnrättskommittén 3 rekommendationer. 

• se till att barn med funktionsnedsättning får lämpligt stöd och att deras röst hörs i allt beslutsfattande som påverkar dem
• stärk stödet för social delaktighet och individuell utveckling bland annat genom att stärka tillgång till personlig assistans, rehabilitering och hjälpmedel.

Grundläggande hälsa och välfärd  

Grundläggande hälsa och välfärd rör bland annat barnets rätt till liv och utveckling, hälsa och sjukvård, levnadsstandard och att skyddas mot narkotika och återfinns i artiklarna 6, 18.3, 24, 26, 27.1–27.3 och 33. Barnrättskommittén ser att det är nödvändigt att Sverige genomför 16 rekommendationer på området. 

• skärper åtgärderna för att alla barn får snabb och effektiv tillgång till god hälso- och sjukvård, särskilt barn i utsatta livssituationer 
• investerar i preventiva åtgärder, tar tag i de underliggande orsakerna till suicid och psykisk ohälsa bland barn, och säkerställer att barns perspektiv inkluderas i utvecklingen av de insatser som de har tillgång till.
• ser till att att barn får utbildning i sexuell och reproduktiv hälsa som är anpassad efter deras ålder och som inbegriper utbildning i jämställdhet, sexuell mångfald, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt förebyggande av våld. 
• främjar barns medvetenhet om och beredskap för klimatförändringen, bland annat genom att införa ämnet i läroplaner och lärarutbildningar.
• höjer socialbidragen för hushåll med en ensamstående förälder, asylsökande barn, barn som saknar uppehållstillstånd och barn till utländska föräldrar, genom att utveckla åtgärder för att förhindra hemlöshet 
• tillhandahåller lämpligt och långsiktigt subventionerat boende och andra stödåtgärder till behövande familjer.
• förhindrar att barn vräks från sina hem.

Utbildning, fritid och kulturella aktiviteter

Artiklarna 28–31 i barnkonventionen rör barnets rätt till utbildning, fritid, rekreation och att delta i det kulturella och konstnärliga livet. Inom det här området ger barnrättskommittén Sverige 15 rekommendationer. 

• kommer tillrätta med ojämlikheterna i utbildningssystemet, för att säkerställa en god och tillgänglig utbildning för alla barn 
• gör grundskole- och gymnasieutbildningen obligatorisk för alla   barn, inklusive asylsökande barn, barn som saknar uppehållstillstånd och barn med tillfälliga uppehållstillstånd.
• tar fram en nationell strategi för att förhindra att barn hoppar av och är frånvarande från skolan.
• anpassa läroplaner och utbildningar och anlita speciallärare och annan specialiserad personal i integrerade klasser så att barn med funktionsnedsättning och inlärningssvårigheter får individuellt stöd 
• skärper åtgärderna för att bekämpa våld i skolan, bland annat sexuella trakasserier, mobbning, nätmobbning och nätvåld,
• förhindra missbruk av den bestämmelse som ger lärare rätt att ingripa fysiskt för att avvärja ordningsstörningar och säkerställa att sådana åtgärder vidtas utifrån ett barnperspektiv.
• säkerställer att barn aktivt deltar i formuleringen av utbildningspolitiken.
• stärker undervisningen om barns rättigheter och konventionens principer i alla utbildningsmiljöer och i utbildning av lärare och utbildningspersonal
• ser till att flickor, barn med funktionsnedsättning, asylsökande och migrerande barn, socioekonomiskt missgynnade barn och barn som bor på landsbygden har möjlighet att på ett säkert och tillgängligt sätt delta i idrotts- rekreations- och fritidsaktiviteter, samt i kulturell och konstnärlig verksamhet.
• ser till att barn deltar i planering, utformning och tillsyn av genomförandet av politik och program som rör fritid, lek, rekreation och det kulturella och konstnärliga livet.

Särskilda skyddsåtgärder

Barnrättskommittén uttrycker ”djupt oroad över konsekvenserna av ändringarna som genomfördes 2021 i utlänningslagen (2005) som begränsar familjeåterförening och möjligheterna att få permanent uppehållstillstånd och social trygghet, samt de 33 reformerna i Tidöavtalet som syftar till att ytterligare begränsa rättigheterna för barn som är asylsökande, flyktingar och migranter”

Det här området rör artiklarna 22, 30, 32–33, 35–36, 37 b–d och 38–40 och innehåller totalt 16 rekommendationer till Sverige. 

• stärk åtgärderna för att säkerställa att barnets bästa prioriteras i alla asylprocesser, att barns åsikter tas tillvara
• minska handläggningstiderna för barns asylärenden, möjliggör snabb tillgång till psykosocialt stöd och annat hälso- och välfärdsstöd plus utbildning 
• säkerställ att barn som separeras och omhändertas efter att ha blivit utsatta för våld eller övergrepp från sina föräldrar inte utvisas tillsammans med föräldrarna 
• underlätta återförening för barn och deras familjer, avskaffa underhållskravet och tidsfristen på tre månader för ansökningar som lämnas in av en familjemedlem som har beviljats uppehållstillstånd
• bibehåll minimiåldern för straffansvar till 15 år
• utveckla en strategi för att förebygga brott mot barn, baserad på forskning och analys av de grundläggande orsakerna till barns inblandning i brottslighet och särskilt organiserad brottslighet. 
• främja icke-rättsliga åtgärder som medling, rådgivning och evidensbaserade terapeutiska tjänster och icke-frihetsberövande åtgärder som skyddstillsyn eller samhällstjänst för barn som anklagas för brott
• förhindra och begränsa användningen av frihetsberövande före rättegång, säkerställ omedelbart undersökning av behörig myndighet  gällande frihetsberövandet 
• se till att barn snabbt och direkt informeras om sina rättigheter och anklagelserna mot dem på ett barnvänligt sätt 
• se till att barn får sin integritet respekterad fullt ut och inte utsätts för husrannsakan, gripande eller kvarhållande utan anledning
• utvidga villkoren och säkerställ ett juridiskt ombud omedelbart tillhandahålls alla barn utan undantag

Övriga rekommendationer

Resterande 13 rekommendationer handlar bland annat om att Sverige vidtar fler åtgärder för att uppfylla skyldigheterna enligt tilläggsprotokollen som Sverige skrivit på, att Sverige bör ratificera det tredje tilläggsprotokollet om barns klagorätt. Och att Sverige såklart ska genomföra alla rekommendationerna och att ta fram en barnvänlig version av rekommendationerna och gör dessa allmänt kända bland vuxna och barn. 

Avslutande tankar

Det finns nåt slags skifte i Barnrättskommitténs bedömning av Sverige, för första gången uttrycker kommittén att flera områden kräver brådskande åtgärder och även oro för Tidöavtalet. Det markerar en mer allvarlig ton än i tidigare granskningar. 

Under den hearing som ligger till grund för rekommendationerna formulerade en av kommittéledamöterna, Clarence Nelson, sin uppmaning till den svenska delegationen på det här sättet