Barnets bästa ska va avgörande vid en adoption och barnets egen röst ska va viktig. 

Under slutet av 2020 tog Högsta domstolen upp ett mål om adoption och barnets bästa, när det är lämpligt och för barnets bästa att adoptera ett barn. Högsta domstolens uppgift är att genom domar skapa vägledning för hur bland annat barnkonventionen ska tillämpas juridiskt. Målet är prejudicerande, och här är en kortare summering av målet, utifrån ett barnkonventionsperspektiv och inte det juridiska perspektivet. 


Bakgrund till högsta domstolens beslut

I korthet handlar målet om en bonusförälder som vill adoptera barnet hen lever med och en av barnets biologiska föräldrar säger nej till adoptionen. 

Barnets biologiska föräldrar separerade när barnet va 1 år och därefter har kontakten mycket sporadisk. Föräldern som barnet inte bor med motsätter sig adoptionen och vill att barnet bor där varannan vecka där det finns ett eget rum till barnet fixat. Bonusföräldern har levt tillsammans med med barnet sedan hen va 3 år (och den andra biologiska föräldern). 

Tingsrätten menade att det inte finns tillräckligt starka skäl för en adoption och att det inte skulle va för barnets bästa. Hovrätten tyckte detsamma och fastställde tingsrättens beslut. Men Högsta domstolen resonerar på annat sätt. 

”Att bli adopterad är en livsavgörande händelse för ett barn. Barnet har rätt till delaktighet under hela adoptionsförfarandet”

Högsta Domstolen

Högsta domstolen om barnets rättigheter och adoptionen

Högsta domstolen hänvisar mer till föräldrabalken än till barnkonventionen i sig. Men å andra sidan så står det rätt tydligt i föräldrabalkens kapitel 4 om barnets bästa och barnets rätt att göra sin röst hörd vid adoption också. Exempelvis står det i föräldrabalken att: 

Läs mer om adoption i föräldrabalken här.

Högsta Domstolen skriver bland annat: 

”Ett barn får adopteras endast om det med beaktande av samtliga omständigheter är lämpligt. Barnets bästa ska då ges störst vikt. Det innebär att inga andra intressen, såsom en förälders intressen eller sökandens önskningar, får gå före barnets bästa. Barnets bästa är alltså det viktigaste – men inte det enda – intresset att väga in i lämplighetsbedömningen” 

I jämförelse med barnkonventionen så synkar det ju rätt bra. Artikel 21 i barnkonventionen som reglerar adoption fokuserar mycket på internationella adoption och vad vi behöver tänka på och göra. Men grundgrejen med artikel 21 handlar ändå om att ”säkerställa att största vikt ges till vad som bedöms vara barnets bästa”. Vill du läsa hela artikel 21 hittar du den här.

Intressanta delar med högsta domstolens resonemang om barnets rättigheter

Domen lyfter barnets bästa genomgående och likaså barnets rätt att göra sin röst hörd. Högsta domstolen skriver om att det inte finns nån nedre åldersgräns för när barn ska ges möjlighet att komma till tals. Och samtidigt ska det respekteras om barnet inte vill vara delaktigt. 

”Barn som har uppnått en sådan mognad att de förstår innebörden av en adoption ska
ges ett stort inflytande över frågan huruvida han eller hon ska adopteras”

Högsta Domstolen

I det aktuella fallet beskriver domstolen att barnet berättat att hen inte vill träffa den andra biologiska föräldern och vill att bonusföräldern ska adoptera hen. Barnet har uttryckt att hen blev glad att bonusföräldern vill adoptera hen och barnet har skrivit under adoptionsansökan. Barnet säger också att hen kanske vill träffa den andra biologiska föräldern när hen blivit äldre. 

Det är med andra ord tydligt vad barnet själv upplever och tycker. 

Domstolen listar därefter argumenten för varför dom anser att adoptionen ska bifallas:

Högsta Domstolen kommer med andra ord fram till att det är för barnets bästa att bonusföräldern får adoptera barnet, där barnets egen vilja och åsikt väger tungt.

Veta mer om adoption och barnrättsperspektiv?

I ett tidigt avsnitt av Barnrättssnack pratade vi om artikel 21, det hittar du här

Det pågår en statlig utredning som tittar på Sveriges internationella adoptioner. Det har i många många år larmats om brister, korruption och handel med barn vid internationella adoptioner till Sverige. Den statliga utredningen ser ska ”kartlägga och analysera hur regelverk, organisering och processer inom Sveriges internationella adoptionsverksamhet har fungerat tidigare och fram till i dag” Och utredningen är inne på sina sista månader, det ska redovisas i december 2024. Du kan läsa mer om uppdraget här.

Och såklart, vill du prata mer om barnkonventionen i ditt uppdrag eller verksamhet, hör av dig! Exempelvis här.






Följ
Nyhetsbrev
Få tips och trix på hur du kan arbeta med barnkonventionen. 

Copyright © Alla rättigheter förbehållna

crossmenu