Barns rätt till ett tryggt sommarlov – fakta, erfarenheter och vad vuxna kan göra
Sommarlov. Ordet väcker ofta bilder av barfota fötter i gräset, glass i solen och skrattande barn. Men det är en bild som långt ifrån alla barn känner igen sig i. För många väcker sommaren snarare oro, ångest och ensamhet.
Den här texten handlar om barnens sommarlov och ditt ansvar som vuxen. Jag vill att du ska fatta att just i sommar kan du vara skillnaden mellan ensamhet, oro och gemenskap och trygghet.
Visst är det så att många barn har längtat länge och sprang ut från förskolan och skolan till ett sommarlov med en känsla av underbar evighetslång frihet! Med drömmar om oändlig lek, sovmorgon, glass i mängder, att bryta rutiner, slippa läxor och krav och press.
Men, det är långt ifrån alla barn som känner dom känslorna. Väldigt många har har våndats länge och går just nu runt med ont magen, oro för hur dom ska klara av eller överleva den här evighetslånga sommaren. Rutiner och scheman som bryts, aktiviteter som pausar. En sommar med känslor av ensamhet och oro. Och för många barn är sommarlov förknippat med vuxnas alkohol, våld och fattigdom.
När skola och fritidsaktiviteter stänger, när många av oss vuxna går på semester så stänger också barnens trygghet ner. Det gör att barn riskerar att stå ensamma utan samhällets skydd och stöd.
Jag har ångest inför sommarlovet. Väldigt mycket ångest. Lovet är ju åtta veckor långt och jag blir fort uttråkad och jag har det inte bra hemma med min familj
Bris
Om du visste att ditt barn eller din grannes barn hade uttryckt detta. Vad hade du önskat att någon vuxen i närheten gjorde då?
Du som vuxen, oavsett om det är som förälder, granne, moster, farfar eller föreningsledaren är viktig. Du kan göra skillnad för barn i din närhet i sommar.
Fakta: Så har barn det i Sverige idag
I Sverige lever fler än 10 miljoner människor och ungefär 2,2 miljoner är under 18 år. Alltså är ungefär tjugo procent av befolkningen barn och unga. Hur det är att vara barn i Sverige idag kan såklart bara barn och unga själva svara på. Det går givetvis inte heller att ge en enhetlig bild av hur det är att vara barn, barn är ingen homogen grupp. Barn är egna unika personer, med egna erfarenheter av att vara barn.
Vi kan med statistik beskriva barns levnadsvillkor, men inte fånga hur enskilda barn har det. Om vi vill veta hur ett barn upplever sin vardag måste vi fråga barnet.
Men. Det finns såklart en hel del saker vi vet om barns livsvillkor. Saker som är viktiga när vi ska fatta beslut, planera verksamheter och upptäcka barn som inte får sina rättigheter tillgodosedda. Ungefär såhär säger statistiken* om barn:
75% av barnen i Sverige lever med samboende föräldrar och 20% med en ensamstående eller självstående förälder, vilket oftast är mamman.
Av 15-åringarna är det 66% av tjejerna och 85% av killarna som svarar att de har ett högt eller mycket högt välbefinnande
Andelen tjejer som håller med om påståendet ”jag tycker om mig själv” är 61% där motsvarande siffra hos killarna är 84%.
Barn i åldern 11–15 år som har en funktionsnedsättning eller normbrytande funktionsförmåga uppger i högre utsträckning, 52% i jämförelse med 39%, att de upplever minst två psykosomatiska besvär mer än en gång i veckan eller varje dag.
Vart femte barn under uppväxten levt med någon förälder med alkoholproblem. Det är 430 000 barn eller 20% av alla barn i Sverige.
Det är också viktigt att komma ihåg att barns levnadsvillkor är en rättighetsfråga. När livsvillkoren exkluderar barn och är hinder för att barn ska få tillgång till och kunna använda sig av sina rättigheter, så måste vi se statistiken och barns livsvillkor som en rättighetsfråga. Och det är vår skyldighet som vuxna att ha kunskap om dom hinder som finns och dom hinder som barn själva ser - och göra det vi kan för att undanröja eller minimera hindren.
5-10% utsätts för att uppleva (bevittna) våld i hemmet
10-15% utsätts för våld mot dem själva
10-15% har en förälder med allvarlig fysisk sjukdom
5-10% har förälder med allvarlig psykisk ohälsa
3,5% har en förälder som avlider
Det här är inte bara siffror. Det är barn det handlar om. Bakom varje siffra finns ett barn som har rätt till trygghet, stöd och en meningsfull sommar.
Maskrosbarn möter unga som lever i familjer där en vuxen har ett missbruk eller psykisk sjukdom. På Maskrosbarns hemsida finns berättelser från unga själva. En av dessa berättelser handlar om ensamheten och oron för sommaren. Ungdomen skriver bland annat:
Sommartider betyder ännu mer alkohol. När jag känner doften av syrénbuskar förknippar jag det med min förälders fulla röst och andedräkt av rött vin. När jag rör mig på Stockholms somriga gator förknippar jag bara vägen hem med att klumpen i magen växer sig så stor att den når ända upp till halsgropen. Det enda jag vill är att styra över mitt eget sommarlov, att göra det jag vill för min egen skull och inte för min förälders. Men om jag inte finns där för henne, vem ska då finnas där? Jag rör mig närmre och närmre lägenheten, men jag känner mig bara längre och längre bort från någon form av trygg plats
Rädda Barnen har i många år följt hur barnfattigdomen i sverige har förändrats. Den senaste barnfattigdomsrapporten innehåller statistik fram till år 2019, precis innan pandemin. Att leva en längre tid i en familj i fattigdom får stora och direkta konsekvenser för barnen och det hindrar barns möjligheter till utveckling och att delta i samhället. Men det påverkar också barns förväntningar på framtiden och sin egen plats i samhället.
9% av barnen i Sverige levde år 2019 i familjer som antingen låg under riksnormen för låg inkomststandard eller hade beviljats försörjningsstöd. Totalt sett va det 196 000 barn som levde i familjer som inte får ekonomin att gå ihop, där en helt enkelt inte har råd med det mest nödvändiga.
Men det är inte alla barn i Sverige som ingår i siffrorna. Det är dom hushåll med barn där den/dom vuxna varit folkbokförda i Sverige under hela 2019. Därför ingår inte barn som sökt asyl eller barn som saknar papper för att vistas i Sverige. Det går heller inte att identifiera barn i familjer där dom vuxna är skuldsatta och har löneutmätning. Totalt sett är det 8.5% av barnen i Sverige som lever i ett hushåll där det pågår löneutmätning.
9% av barnen lever i ekonomisk fattigdom
20% av barnen med utländsk bakgrund lever i ekonomisk fattigdom
Barn vet mer om familjens ekonomiska situation än många vuxna tror. Och barnen hittar ofta olika strategier för att hantera situationen. Det kan vara allt från att inte be om pengar eller att va med på olika aktiviteter, låtsas inte tycka om en fritidsaktivitet, försöka bidra till familjen ekonomi genom extrajobb.
Rädda Barnen släppte en rapport med fokus på barns perspektiv på fattigdom, den ger viktiga insikter om hur det är att vara barn och leva i en familj och samhälle där ekonomi spelar roll.
Alltså, när man ser typ sina föräldrar ledsna man kommer märka ändå, man märker av det. Det påverkar en jättemycket, speciellt relationen när man tänker på hur ledsen din mamma var. Man vill bara typ gå ut och jobba
Rädda Barnen
Och sammantaget så kan det leda till känslan av att inte få vara med, att inte tillhöra, att känna ett utanförskap.
”Om dom märker att du inte kommer, alltså du kanske inte vill vara öppen med att du har problem ekonomiskt. Alltså, jag kan inte komma på bio, jag kan inte följa med. Om dom märker att du hela tiden säger nej, om dom märker det, då kommer dom sluta fråga. Dom kommer inte ens fråga om du vill gå ut och hänga för dom vet att du kommer säga nej”
Barn påverkas av sin familjekontext, hur dom vuxna mår och har det. Under Barnrättsdagarna 2024 va temat barn som anhöriga, och då lyfte Socialstyrelsen följande:
20% av barnen växer upp med en förälder med alkoholproblematik
8% av barnen har en förälder som sjukhusvistats för allvarligt beroende eller psykisk ohälsa
6% av barnen har förälder med cancersjukdom
3% av barnen mister en förälder före sin 18-årsdag
27% av barnen försöker få en förälder att må bättre
15% av barnen avlastar sin förälder genom att inte be om hjälp med skolarbete och läxor
Carolina Jernbro, Karlstad Universitet och Stiftelsen Allmänna Barnhuset pratade om en nationell kartläggning om våldsutsatthet bland barn som växer upp med föräldrar med missbruk, psykisk sjukdom eller med föräldrar som begått brott. Kartläggningen genomfördes under 2022 (du hittar den här. ) och visar följande:
16% av barnen lever med vuxna med en eller flera svårigheter
8% av barnen lever med vuxen med psykisk sjukdom
7% av barnen lever med vuxen med alkoholproblem
3% av barnen lever med vuxen med narkotikaanvändning
3% av barnen lever med vuxen som har försök att ta sitt liv eller tagit sitt liv
3% av barnen lever med vuxen som blivit dömd för brott flera gånger
Barn i ensamhet
Det finns barn som lever i ensamhet. Som inte har kompisar eller släkt att leka och hänga med. Barn som känner sig isolerade och ensamma. Barnet kanske har haft kompisar men inte längre får va med. Kanske har dom vuxna skiljt sig och en flytt eller skolbyte har förändrat sammanhanget för barnet. Barn kan också uppleva att ingen förstår eller bryr sig, även när det finns människor i barnets liv. Det i sig kan skapa en ensamhet.
Känslan av att vara ensam eller att ingen förstår kan också skapa känslor av skam, att ingen vill va med en. Vilket ofta kan bidra till att det är svårt för många barn att prata om sin ensamhet.
Bris ger fem tips till dig som vuxen som vill stötta ett barn som känner sig ensamt.
Starta samtal och lyssna. Va lyhörd, prata om att livet förändras. Så som det är nu behöver det inte vara längre fram. Ge perspektiv och hopp!
Visa att barnet inte är ensam. Gör nåt tillsammans, gärna ute bland andra.
Kolla kring dom relationer som barnet har. Finns det nån i klassen eller laget att närma sig? Prata om hur det skulle kunna gå till.
Uppmuntra barnet att delta i aktiviteter som exempelvis scouterna eller lagsport. Känslan av att vara en del i ett sammanhang kan vara hjälpsam
Ta hand om dina egna känslor. Det är tufft att se sitt barn ensamt. Prata med en annan vuxen eller med Bris.
Barnets rättigheter på lovet – vad säger barnkonventionen?
Konventionen är en helhet och artiklarna ska hänger ihop och kompletterar varandra. Därför är alla artiklarna viktiga för ett barn under sommarlovet. Samtidigt kan olika artiklar bli mer eller mindre relevanta beroende på sammanhang. Är det utifrån en utbildningskontext eller utifrån ett fritidsperspektiv? Är det nån som planerar ett lov? Nån som undrar om barns återhämtning? Är det barn själva som vill veta vilka rättigheter dom har på lovet?
I grunden handlar sommarlovet om vila, rekreation och återhämtning. Därför är ju artikel 31 central. Den handlar om att varje barn har rätt till lek, vila, fritid, kultur, konst att ta del av och skapa sitt samhälles kulturarv.
Men artikel 31 behöver ses i relation till flera andra artiklar: 2, 3, 6,12, 4, 42 och 19. När vi gör det då kan vi prata om ett barnrättsbaserat sommarlov, eller att vi har ett barnrättsperspektiv på sommarlovet.
Och typ såhär kan vi göra för att tillämpa artikel 31 i praktiken
Sommarlovet ska vara för alla barn
Ingen får diskrimineras
Alla barn får tillgång till och kan använda sig av rättigheterna under lovet
Barnets bästa ska synas i budget, planering, genomförande och utvärdering
Vi ska skapa förutsättningar för barnets utveckling
Lovet och aktiviteterna ska trygga och säkra
Barn involveras i budget, planering, genomförande och utvärdering av sommarlovsaktiveter
Vi till det yttersta av våra resurser säkerställer rättigheterna för barn även under ett sommarlov
Barn själva har kunskaper om vilka rättigheter dom har och vilka rättigheter dom har på just den här aktiviteten eller i den här föreningen på lovet
Vi skyddar barn från alla former av våld i kontakten med barnet under lovet
Vi organiserar ett stöd som är tillgänglig för barnet under lovet
Vad kan vuxna göra i sommar?
Jobbar du en organisation som möter barn på sommaren eller planerar för olika lovaktiviteter? Då finns det flera viktiga saker att fundera på. När vi planerar för lovet, oavsett om det handlar om aktiviteter eller vilket stöd som finns tillgängligt för barn, behöver vi ha med oss några grundläggande perspektiv.
Det handlar exempelvis om fundera på
Vem bestämmer vad som är en bra ledighetsgrej?
Hur jobbar vi tillsammans med barn och unga för att skapa en trygg lovaktivitet och trygga miljöer?
Finns det ledighetsaktiviteter att göra för alla barn och unga?
Vem har råd, att va med och ta sig dit?
Vem får hjälp och stöd för att kunna va med?
Vem känner sig välkommen och hemma i sammanhanget?
Hur samordnar vi oss med andra aktörer så det finns aktiviteter på olika tider, geografiska platser och kring olika typer av intressen?
Finns det extra stöd till barn som av olika skäl har det svårt hemma?
Du är viktig som vuxen. Glöm inte det! Du behöver inte ha ett särskilt jobb eller en viss roll för att va viktig för ett barn. Du är redan viktig som vuxen. Alla kan faktiskt göra skillnad för ett barn.
Här är några enkla och betydelsefulla sätt att finnas för ett barn i din närhet
Säg hej, se barnen i trappuppgången, på gården och gatan.
Kolla läget. Våga fråga hur barnet mår och har det.
Bjud in och bjud med. På middag, badet, utflykten, glassen osv
Visa att du bryr dig och finns där.
Ge hopp, och visa att barnet är inte ensam eller ensam i sin situation
Bekräfta barnets känslor, visa att det är ok att känna som en gör
Va snäll.
Lyssna.
Berätta om vuxna som ger stöd. Bris, Maskrosbarn, Trygga Barnen eller Barnrättsbyrån.
Och anmäl till socialtjänsten om du känner oro för ett barn.
Sommaren är kanske kort för oss vuxna. Men för många barn är den lång. Du kan va viktig för ett barn i sommar.
Vill du veta mer?
Sverige är ett väldigt bra land för många barn. Men inte för alla och inte alltid.
Vill du veta mer om hur barn har det, om vad vi kan göra bättre relaterat artikel 31 så tipsar jag om en kortare text kring den kritiken Sverige fick av FN:s barnrättskommitté. Stärk barnets rätt till konst, kultur, fritid, lek!
Och såklart, det finns ett gäng avsnitt av podden Barnrättssnack där vi pratar om lov, lek och artikel 31. Ett exempel är när vi pratar om Varbergs kommuns barnfestival.
Och som alltid, det är bara att höra av dig om du vill bolla nåt, behöver hjälp eller vill snackas om barnets rättigheter. Skriv nåt här så hörs vi!
