Barnkonventionen

Så gör du en granskning av din organisation utifrån barnkonventionen, en guide i 7 steg

Att granska sin organisation utifrån arbetet med barnkonventionen handlar om att hitta styrkor och utvecklingsområden, så förutsättningarna för att fler barn får sina rättigheter tillgodosedda ökar. 

Det finns många sätt att granska en verksamhet på: revision, utvärdering, tillsyn eller internkontroller. I den här texten fokuserar jag på granskning och genomlysning av barnrättsarbetet. ett systematiskt sätt att undersöka hur barnkonventionen faktiskt får genomslag i vardagen. I den här texten hittar du en slags guide, en praktisk vägledning i 7 steg. 

Gör gärna genomlysningen tillsammans med flera aktörer inom organisationen, det kommer va lättare och bli bättre! Vill du bolla frågor eller ha hjälp i arbetet? Hör av dig så bokar vi in ett möte. 

Den nationella strategin är en grund för en genomlysning

År 2010 antog riksdagen en nationell strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (Prop, 2009/10:232). Strategin är gammal nu, men ska fortsatt va en utgångspunkt för hur offentliga aktörer ska ta tillvara och stärka barnets rättigheter och intressen i samhället. En av principerna i strategin är tydlig:

”Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv.”

Enligt strategin förutsätter det en tydlig och aktiv styrning, använda barnkonsekvensanalyser, att offentliga aktörer systematiskt identifierar brister för att stärka barns rättigheter och levnadsvillkor. All uppföljning och granskning som görs ska ske utifrån ett barnrättsperspektiv. 

Men hur gör vi det i praktiken? Hur följer vi upp och utvärderar organisationen eller granskar verksamheten utifrån ett barnrättsperspektiv?

Vad innebär det att granska verksamheten ur ett barnrättsperspektiv?

Även om organisationens vision, verksamhetsplaner eller verksamheten i stort handlar om barnets rättigheter, så finns det rätt ofta grejer att utveckla om en tittar lite mer noggrant på barnrättsperspektivet. Det går ju som bekant inte att bli färdig med barnkonventionen. 

Det finns många olika sätt att granska och följa upp arbetet med barnkonventionen på. Revision, utvärdering, uppföljning är några. I den här guiden är fokus granskning och lite mer specifikt det jag brukar benämna som en genomlysning av barnrättsarbetet.

Granskning är ett brett begrepp som kan va en extern eller intern grej. En granskning innebär (ofta) att en systematiskt undersöker och bedömer en process, ett projekt eller en verksamhet utifrån bestämda kriterier. En granskning kan va lagstyrd, som en myndighets tillsynsarbete, hos andra är det internkontroller eller olika typer av kvalitetssäkrande. Granskningar används ofta för förbättringar och lärande.

Det finns ingen fast juridisk term eller definition av genomlysning. Men det används ofta för att beskriva en djupgående, strukturell analys av en verksamhet eller process. Det är ofta en mer helhetsorienterad granskning, snarare än en formell revision eller tillsyn. En kan göra en genomlysning exempelvis för en organisation, ett större projekt eller där en vill se verksamhetens styrkor, svagheter eller strukturer utifrån ett helhetsperspektiv.

Det går att genomföra en genomlysning helt internt, till exempel via en arbetsgrupp. Min erfarenhet är dock att det oftast når längre om en tar externt stöd. Det är lätt att bli hemmablind och om det inte finns en gedigen kompetens kring barnrättsfrågorna så bommar en ofta flera delar. Det betyder inte att nån extern måste göra hela jobbet, tvärtom är min erfarenhet att det blir det mer hållbart om det görs gemensamt. 

7 steg för att granska hur organisationen arbetar med barnkonventionen

Nu utgår jag från att ni redan bestämt syfte, avgränsning, tidsram och resurserna. Det kan låta självklart, men det här avgör om arbetet blir skarpt eller spretigt. Ni behöver ju veta vad det är ni vill, för att det ska bli bra. 

Ett vanligt misstag är att barn och unga inte involveras, varken i planering eller i arbetet. Så börja där, tillsammans med barn och unga i planeringen. 

Steg 1. Hur integreras barnkonventionen i styrdokument, budget och mål?

I det här steget handlar det om att göra en slags övergripande genomgång av implementeringen. Pratar vi om rättigheter? Har vi integrerat barnrättsperspektivet i styrningen eller finns det separata strukturer, och hur funkar dom i såna fall?

Beroende på vad det är för typ av organisation kan det ju finnas tre miljoner olika policies, strategier, handlingsplaner, riktlinjer och mål. Och sällan går det ju att titta på alla. Så gör en prio och välj några dokument som är särskilt relevanta utifrån syftet med er genomlysning.

Det räcker inte att det bara står att styrdokumenten utgår från barnkonventionen, eller att konventionens huvudprinciper radas upp. Det handlar om att analysera hur barnrättsperspektivet är integrerat i styrningen.

Några exempel på frågor:

  • Pratar vi om rättigheter och skyldigheter? Hur då?
  • Är det ett rättighetsbaserat språk?
  • Hur konkretiseras barnrättsperspektivet i relation till organisationen och verksamheterna?
  • Hur har barn involverats i framtagandet? Och vad har dom uttryckt?
  • På vilket sätt synliggörs och beskrivs barn och unga? 
  • Vilken barnsyn förmedlas?

När det kommer till mål så är det lite samma där. 

  • Är det mål som rör barnets rättigheter?
  • För vem och vilka barn kommer målen göra skillnad?
  • Är målen baserade på statistik om barn och ungas levnadsvillkor?
  • Hur har barn involverats i framtagandet? Och vad har dom uttryckt?

Ytterligare en aspekt här är ju att titta på budget och resursfördelning. Har ni riktigt mycket tid, så gör en djupdykning även här. Men om ni inte har det, kolla om det finns avsatta resurser, vilka är dessa och följer dom prioriteringarna? Är det möjligt att genomföra det ni tänkt med dom avsatta resurserna? Och, tänk just barnrättsperspektiv och inte generellt ”grejer riktat mot barn och familj”.

Steg 2. Barns egna perspektiv är avgörande för genomlysningen 

Det är bara barn och unga som kan svara på om rättigheterna tillgodoses eller inte. Såklart kan vi vuxna berätta om en verksamhet eller hur vi arbetar med exempelvis inflytandefrågor, att det finns ett ungdomsråd eller ett ungdomsfullmäktige. Men det är ju bara unga själva som kan svara på om dom känner till det, om dom har tillträde, om dom känner sig välkomna, lyssnade på, om dom får det stödet som dom har rätt till och om dom själva upplever att dom kan påverka. 

Om genomlysningen handlar om ungdomsmottagningen, så måste vi ju kolla med unga om dom vet att den finns, om dom hittar dit, om öppettiderna synkar med deras vardag och liv, hur känslan är i lokalerna, om dom känner tillit och får det stödet som dom behöver osv osv. Då räcker det ju inte att vi har beskrivit att vi har en ungdomsmottagning med en viss budget, att det är fysiskt tillgängliga lokaler på ett visst antal kvadratmeter eller att ungdomsmottagningen bemannas av si och så många tjänster. Om majoriteten av barn och unga inte vågar gå dit kan vi då säga att vi har gjort tillräckligt då?

Några exempel på frågor att ta upp med barn och unga

  • Känner dom till verksamheten? Hur kan en nå den?
  • Vilka är det som brukar komma dit? 
  • Hur känns det att möta organisationen, verksamheten eller personalen? 
  • Vad är det som är bra och dåligt med just den här organisationen eller verksamheten?
  • Vet barn och unga om vilka rättigheter dom har i den specifika verksamheten? 
  • Kan dom använda sig av just dom rättigheterna? 
  • Vad känner barn och unga till att dom kan göra om rättigheterna kränks? 
  • Kan dom få upprättelse när nåt gått fel?

Det är förvånansvärt vanligt att en missar det här steget. Faktiskt mer vanligt att det missas än att barn och unga involveras. Och när barn och unga involveras så behöver vi tänka ett par varv extra så inte formen för deltagandet är på vuxnas villkor, att vi inte ställer tillräckligt eller rätt frågor och därför missar djupare insikter. Därför kan det va värt att vara fler i en arbetsgrupp som ser till att det blir en barnrättsbaserad process eller ta extern hjälp. 

Vilka barn och unga ni ska prata med beror såklart på hur omfattande er genomlysning ska va, och vilken typ av verksamhet det är. För vissa kommer det va det viktigaste att veta hur barn och unga idag upplever verksamheten eller stödet, det vill säga dom som redan är i kontakt med er. Men för vissa andra handlar det om att nå dom som inte kommer till er. Och för ytterligare några kommer det va en kombo. Vilka beror på. 

Oavsett sättet vi frågar måste vi bära med oss att vi vuxna alltid har makt, på bekostnad av barn och ungas inflytande. Vi måste anstränga oss plenty för att skapa trygga former för att inhämta barns kunskaper, åsikter och erfarenheter. Det måste va en barnrättsbaserad inflytandeprocess helt enkelt. 

Att lyssna på barn och unga är inte ett tillägg till en genomlysning, det är en avgörande del. Utan barns egna perspektiv riskerar vi att få en bild som speglar vuxnas perspektiv, inte barns verklighet.

Steg 3. Rutiner och arbetssätt. Hur ser det ut i med barnrättsperspektivet i praktiken?

Vilka arbetssätt och rutiner finns? Vad finns på papper? 

Att styrdokument, riktlinjer och mål pekar i en viss riktning betyder inte automatiskt att rutiner och arbetssätt i praktiken följer barnrättsperspektivet. Exempelvis så kanske det finns ett politiskt beslut att det ska göras prövningar av barnets bästa eller barnkonsekvensanalyser i alla beslut. Då måste det ju också finnas kunskap, tid och stöd för att göra just det. Och en mottaglighet för att ta omhand det som framkommer. 

Här är det bra att tänka utifrån grundprinciperna och ställa frågor kring det. Exempelvis: 

  • Hur jobbar ni med icke-diskriminering och alls lika värde? Vilka barn möter ni, vilka barn möter ni inte? Vilka barn behöver stöd och vilka barn får stöd? 
  • Hur jobbar ni med prövningar av barnets bästa? I vilka sammanhang gör ni det och när gör ni det inte? Vad innehåller prövningarna? Hur tas kunskapen från dom omhand och hur följs dom upp?
  • Hur säkerställer ni ett helhetsperspektiv på barnet i verksamheterna? Vilket utrymme har barnets rättigheter i samverkan? 
  • Hur jobbar ni med barns delaktighet och inflytande? Vilka strukturer, forum och metoder finns för det? 

Frågorna behöver såklart anpassas utifrån syftet och vilken verksamhet det handlar om. Det viktiga är ju att kunna få en bild av hur medarbetarna upplever att barnrättsperspektivet har integrerats? Vilka bra grejer görs, vilka grejer saknas eller kan bli bättre? Vad krävs för att ta nästa steg? 

Det är lätt att ställa lite för enkla eller generiska frågor som det är lätt att ”svara bra på”. Det kräver  kunskap om barnrättsperspektivet i praktiken för att kunna ställa följdfrågor som ser strukturer och kan avslöja luckor. Vi vill inte ha svar som låter bra på papper men inte håller i praktiken. Även här är det bra om ni är flera som kollar frågor, intervjuar och analyserar svaren. Eller ta extern hjälp för det. 

Steg 4 Barnsynen. Ser vi barnet som rättighetsinnehavare hela vägen?

Hur vi hittar barnsynen är supersvårt. Synen på barn är ju både individuell, verksamhetsmässig och samhällsstyrd. Och även om fokus ska va organisationens barnsyn, så kommer ju den individuella ändå spela in och påverka hur barnkonventionen omsätts i praktiken. Så det behöver en bära med sig. 

Vi måste komma ihåg att barnsynen är avgörande för om barn ska få tillgång till och kunna använda sig av sina rättigheter. Därför kan vi inte hoppa över det här steget. 

Vi kan exempelvis ha skapat ett toppenbra barnråd, där rektorn på förskolan träffar alla barnen med kontinuitet, barnen får förberedelser och det sker återkoppling. Men om rektorn väljer ut dom frågor som hen ser som viktiga och inte skapar utrymme för barnens egna frågor, tankar och funderingar så kommer rektorns syn på barn att begränsa deltagandet och inflytandet. Detta trots att det enligt rutinen kan se bra ut på papper. 

Ett par frågor att fundera på

  • Vad har verksamheten eller organisationen uttalat? 
  • Finns det en formulerad barnsyn? 
  • Vilka bestämmelser har ni kring begreppet barn, vilka andra sätt ni benämner och beskriver dom ni möter?

En fråga som jag tycker kan synliggöra en del är - i vilka frågor eller områden har barn inte inflytande hos er och varför? Vilka frågor eller områden är det som barn absolut inte ska ha inflytande kring hos er?

Vill en djupdyka lite mer går det såklart att observera i verksamheten eller på möten. Att vara med, observera och dokumentera. Och har ni möten där barn, unga och vuxna möts kan ni ju också göra lite mer omfattande maktanalyser. 

Steg 5. Gör en barnrättslig analys, identifiera luckor och utvecklingsområden

När vi nu kollat på en del grejer kan vi se hur det är med kunskaperna om barn och unga och barnets rättigheter, om och hur barnkonventionen omsätts i det vardagliga jobbet, hur barn och unga upplever verksamheten och tillgången till sina rättigheter plus lite annat gött.

Vad är det som synts hittills? Om ni summerar varje punkt, vilka insikter har ni fått? Vad är det positiva? Vad kan utvecklas? Vad är viktigt att jobba vidare med?

Jag upplever ofta att svårigheten för många är att förstå det konventionen kräver, det vill säga att vi kanske upplever att våra styrdokument är bra, vi gör barnkonsekvensanalyser och det finns ett ungdomsråd i organisationen. Och därför tänker vi att vi lever upp till barnkonventionen. Men det handlar mycket om att översätta konventionens krav till praktiska aktiviteter och prioriteringar. Vi vill inte fastna i övergripande formuleringar utan konkreta saker att jobba vidare med, så fler barn får tillgång till och kan använda sig av sina rättigheter.

Titta på kraven som barnkonventionen ställer på verksamheten, vad av det finns idag och vad saknas? Utgå från artiklarna och titta på det barn och unga uttryckt. Vilken blir den samlade bilden?

Det handlar om att titta på dom resultaten ni fått av stegen innan utifrån barnrättsperspektivet. En kan tänka sig att en kan dela upp det i dom här kategorierna: (eller på nåt annat sätt ni tycker funkar)

  • Positiva saker. Det vi helt enkelt vill fortsätta med, saker som vi gör bra och som funkar. Här får barn sina rättigheter tillgodosedda. 
  • Negativa saker. Det som inte funkar, saker vi måste sluta med. Här får inte barn sina rättigheter tillgodosedda, rättigheterna kränks. 
  • Utvecklingsområden. Saker vi ser som kan utvecklas eller byggas vidare på, grejer som har potential eller saker vi behöver göra bättre. Här får vissa barn sina rättigheter eller några av rättigheterna tillgodoses eller är på god väg att göra det. 
  • Risker. Saker som idag inte är negativa, men det kan hamna där om vi inte gör nåt åt det. Här får vissa barn sina rättigheter tillgodosedda, men det kan vända till att rättigheterna kränks eller att det bara är vissa barn som kommer få tillgång till rättigheterna om vi inte gör nåt. 

När vi summerat insikterna har vi ett bra underlag för nästa steg, att göra det tillsammans med barn och unga. 

Steg 6. Barn och ungas egna analys, prioriteringar och lösningar

Det här är också ett vanligt steg att skippa. Men då missar vi också en viktig del, vi som vuxna kanske ser vissa moment i analysen och konstaterar att det finns en utmaning som vi har en lösning på. Men vår lösning behöver ju inte alls va den bästa. Vi ser ju förmodligen inte utmaningarna på samma sätt heller. Därför är det här momentet ett tillsammansjobb. 

Vad upplever barn och unga är:

  • dom stora utmaningarna
  • viktigt att bibehålla 
  • det mest angelägna att jobba vidare med
  • lösningarna eller riktning mot lösningar

Som på tidigare steg, se till att det är en barnrättsbaserad process. Det måste va tryggt, inkluderande och säkert för barn och unga att delta. 

Steg 7.  Prioritera och agera. Från rekommendation till förändring

När vi jobbat tillsammans med barn och unga och tittat på analysen så kommer vi ju ha ett gäng olika rekommendationer eller områden att jobba med. Det är sällan vi har utrymme att göra allt och det blir sällan bra om vi försöker göra allt exakt samtidigt. Vi behöver prioritera. 

Det är otroligt viktigt att ni har med nån, några eller alla av dom prioriteringar som barn och unga lyft. Det kanske låter som självklarheter, men alltför ofta berättar barn och unga att dom deltagit i ett arbete och delat sina tankar och erfarenheter och sen gör vuxna precis som vanligt ändå, och inget händer. 

Det är ingen idé att involvera barn och unga om ni tänker skita i det dom uttrycker. 

Men. Prioriteringen då. Det kan en såklart göra på massa olika sätt. En kan dela upp det i förändringar på kort och lång sikt. Eller vad som kräver liten eller stor insats av er. Poängen är att det är förändringar som på olika sätt ska leda till att ni gör skillnad för barn. 

Sen hur ni tar omhand rekommendationerna, om ni gör en handlingsplan, sätter upp mål för arbete eller delegerar arbetet till olika personer är såklart upp till er. Huvudsaken är att ni gör, det ska liksom inte bara hamna i en rapport och sen inget mer. 

Sen behöver du och ni såklart jobba på rekommendationerna och göra samma grej igen efter ett tag och se om och hur det blivit bättre!

Redo att göra en genomlysning?

En genomlysning är både en bra start och ett sätt att få syn på saker när en jobbat ett tag. Det viktiga är ju att en tar omhand det som framkommer, att vi jobbar vidare. 

Jag har hjälpt flera organisationer att se mönster, hitta luckor, synliggöra det positiva arbetet och tillsammans med barn och unga hittat lösningar framåt. Senast var det i ett uppdrag för Stiftelsen Läxhjälpen som resulterade i 5 konkreta rekommendationer att arbeta vidare med och därtill ett antal områden för utveckling utifrån 7 specifika artiklar i konventionen som är aktuella för organisationen. 

Vill du göra en genomlysning och behöver hjälp med genomförandet? Eller är du mitt uppe i det och vill ha ett bollplank? Då tycker jag vi ska snackas! (Boka möte med mig här)

Du kan såklart också hitta mer info och hjälp i arbetet med barnkonventionen på min sida. Jag har exempelvis skrivit både om förutsättningar för implementering och 10 steg i arbetet med barnkonventionen. Dom hittar du här:

I podden Barnrättssnack har vi pratat om revision som granskning.  Vi pratade om när Riksrevisionen granskade implementeringen av barnkonventionen på skolområdet. Vi har också ett avsnitt där vi tar upp dom rekommendationer Sverige fick när vi senast granskades av FN:s barnrättskommitté. Här hittar du avsnitten.



Åsa Ekman
augusti 19, 2025

Senaste inlägg

Copyright © Alla rättigheter förbehållna

crossmenu