Barn som växer upp med vuxnas alkohol -uppmärksamhetsveckan 2026

Varje år vecka 7 uppmärksammar olika aktörer barn och unga som växer upp i familjer med missbruk, våld eller psykisk ohälsa. En uppmärksamhetsvecka.

Barn som lever i familjer med missbruk, våld eller psykisk ohälsa får inte alltid det stöd de behöver och har rätt till. Många av barnen drabbas själv av psykisk ohälsa, ätstörningar och även senare i livet eget missbruk. Alltför många av barnen går ur grundskolan utan fullständiga betyg. Men om barnen får det stöd och den hjälp de behöver och har rätt till minskar risken för ohälsa, på kort och lång sikt. 

Några viktiga saker att ha med sig:

• Det finns ingen exakt siffra på hur många barn som växer upp i familjer där vuxna har ett missbruk
• I familjer där det finns missbruk är det också vanligare med andra typer av problem och risk för utsatthet
• Att växa upp i familjer där vuxna har missbruk innebär ofta en svår situation för barnet där och då. Men också en ökad risk för olika problem senare i livet
• Hur barnet påverkas beror på en kombination av risk- och skyddsfaktorer

Den här artikeln fokuserar på barn som lever i familjer där det finns alkohol och ett alkohomissbruk. Du kan bland annat läsa:

Hur många barn påverkas av vuxnas alkohol?

Barn som lever i familjer där vuxna dricker för mycket alkohol finns i alla delar av samhället – oavsett bostadsområde, kommun eller miljö. Många gånger är ett missbruk dolt, vilket gör det svårt för andra vuxna att upptäcka. Alkoholproblematik är dessutom särskilt svårt att identifiera eftersom majoriteten av vuxna i Sverige – cirka 90 % – konsumerar alkohol.

• Som barn upplevde nästan 3 av 10 (27%)  att en vuxen upprepat drack för mycket alkohol. Den som oftast drack för mycket va barnets vuxna (67%). Det beskrivs i rapporten för 2025 för Barndom utan baksmälla. 
• Enligt Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning har vart femte barn under uppväxten levt med någon förälder med alkoholproblem. Det är 430 000 barn eller 20% av alla barn i Sverige.
• Karolinska institutet och Stockholms universitet visade 2013 att nästan 1 av 10 barn lever i hem med missbruk eller allvarlig psykisk sjukdom. 7,8% av barnen i Sverige har minst en förälder som lagts in på sjukhus på grund av psykisk sjukdom eller missbruk.
• Folkhälsomyndigheten visade 2016 att 17% av barnen i Sverige har en förälder som varit i kontakt med någon om ett missbruk. Alltså typ varit på sjukhus på grund av ett missbruk, haft kontakt med soc, eller dömts i domstol för rattfylla.
• Enligt Maskrosbarn går en fjärdedel av barnen som har en förälder med alkoholmissbruk ut grundskolan utan gymnasiebehörighet (och det är över dubbelt så många som barn i genomsnitt i hela landet).

Hur påverkas barn av vuxnas alkohol?

Alla barn påverkas olika av att leva med vuxna som har alkoholproblem – men en sak är säker: påverkan finns alltid. Och det enda sättet att faktiskt veta, är att fråga barnet och lyssna. 

Barndom utan baksmälla har under ett flertal år genomfört undersökningar med frågor om alkoholmissbruk i familjer och påverkan på barn. Undersökningen är genomförd via en slumpmässig onlinepanel. Närmare 4500 intervjuer har genomförts i åldrarna 25-79 år och resultatet är representativt för allmänheten. 

I undersökningen från 2025 svarade 88% att de blev negativt påverkade som barn av att en vuxen i närheten drack för mycket. Det är nästan 9 av 10 barn. Och 22% svarar att de ofta blev negativt påverkade. 

Ett missbruk påverkar vuxnas förmåga att tillgodose barns behov. Det kan handla om att barnen lever i kaos, kriser, förtvivlan, hopplöshet, svek och att det är skrämmande att se ens vuxen förändras i sitt beteende. Men att leva i en familj med alkoholmissbruk är också en riskfaktor för att utsättas för våld. Det finns studier som visar att barn till föräldrar med alkoholproblem löper en större risk än andra barn att utsättas för vanvård. Och det finns studier som visar att barn till föräldrar med alkoholproblem löper större risk än andra barn att utsättas för fysiska övergrepp av sina föräldrar.

Barn kan också påverkas av vuxnas missbruk genom att: 

• Relationerna kan påverkas i familjen. Barnet kan uppleva mer konflikter, oro och spänningar inom familjen. När vuxna är mer otillgängliga kan barnet behöva agera och söka uppmärksamhet på fler och mer ”högljudda sätt” för att synas och höras. Vilket i sin tur kan skapa fler konflikter. Vuxna kan också utsätta barnen för våld, antingen direkt gentemot barnet eller andra i familjen.
• Föräldraförmågan kan påverkas på så sätt att den vuxna kan bli mindre känslomässigt tillgänglig. Barnet upplever den vuxna som mindre lyhörd och lyssnande, inkonsekvent eller avvikande och lättirriterad. Barnet kan känna sig oviktig och ensam när den vuxna inte har förmågan eller orken att engagera sig i aktiviteter, brista i tillsynen och omsorgen.
• När en vuxen dricker för mycket kan vardagen bli oförutsägbar. Barnet kan känna oro och osäkerhet inför att inte veta om en kan gå på basketträningen, ridningen eller teaterskolan. Rollerna i familjen kan också bli otydliga. Barnet kan känna ansvar eller tvingas ta hand om syskon och praktiska uppgifter för att vardagen ska funka, att familjen ska få mat, komma ihåg läxor, läkarbesök eller komma iväg till skola och aktiviteter. 
• I en del familjer är missbruket så omfattande eller är till sin karaktär på ett sätt så barnet tvingas bli involverat och ta ansvar för vuxnas problem. Exempelvis genom att försöka stoppa missbruket, hitta strategier för att undvika konflikter mellan vuxna, skydda syskon eller husdjur eller vara den trygga punkten för andra i familjen. Det i sin tur kan leda till psykiska problem och ohälsa hos barnet. 

Maskrosbarn gjorde 2019 en undersökning bland barn och unga i högstadiet och gymnasiet (och skolpersonal). Det resulterade i rapporten 'Fråga hur vi mår, inte hur det går' . Totalt va det 1046 personer som svarade på enkäten, 49% i högstadiet, 45% i gymnasiet och 6% i årskurs 1–6. Barnen och ungdomarna i enkäten svarade att:

• 26% har minst en förälder som har ett missbruk, psykisk ohälsa eller utsätter dem för våld.
• 43% har någon gång funderat på att hoppa av skolan på grund av hur de har det.
• 75% svarade att de inte haft lektioner i skolan om hur det är att växa upp med missbruk och psykisk ohälsa.

Och majoriteten svarar att deras hemsituation påverkat deras skolarbete negativt.

Så märker du om ett barn far illa i en familj med alkohol

Det finns barn som visar tydligt att de inte mår bra, både medvetet och omedvetet. Och det finns barn som gör allt i sin makt för att du som vuxen inte ska få vetskap om det som händer hemma.  Det är ditt ansvar som vuxen att se barnet, fråga och anmäla till socialtjänsten om du känner oro för att ett barn inte har det bra. 

Hur barn och unga reagerar och mår relaterat vuxnas missbruk varierar såklart. Det kan vara saker som är väldigt tydliga som ett förändrat beteende eller kroppsliga symptom till att barnet är högpresterande eller får koncentrationssvårigheter eller trötthet och nedstämdhet.

Socialstyrelsen skriver också att det är tyvärr inte är ovanligt att när det kommer till ungdomar att vuxna som möter barn missar att det kan finnas bakomliggande orsaker i hemmiljön som gjort att den unge uppmärksammats på grund av sitt eget beteende, exempelvis ett utåtagerande, aggressivitet med mera.   

• Ängslan, oro, nedstämdhet, aggression, plötsligt ändrat beteende eller en slags känslomässig instabilitet. När barn visar mer långvariga symptom måste du att agera. Det kan finnas naturliga förklaringar som att barnet ska flytta, nytt syskon, ett husdjur som dött eller andra saker. Men ibland är barnets beteende relaterat andra saker som missbruk i familjen exempelvis. Ta kontakt med socialtjänsten för att fråga hur du och de bör gå vidare. 
• Självskadande beteende (skärande, rispande, självmordstankar eller suicid-försök)
  När ett barn skadar sig själv är det allvarliga tecken på att ett barn mår dåligt, och du som möter barn i ditt jobb har en skyldighet att agera och ta kontakt med socialtjänsten. Självskada är mycket vanligare hos barn som utsatts för fysisk och psykisk misshandel och sexuella övergrepp. 
• Missbruk av alkohol eller droger. Barn som lever i utsatta livssituationer och olika former av missförhållanden, löper större risk för att hamna i ett missbruk. Och ett missbruk i sig kan leda till ytterligare utsatthet för våld. 

Varför berättar inte barn och unga för vuxna om hur de har det hemma?

I Maskrosbarns rapport uttrycker ungefär hälften av barnen och ungdomarna att de inte berättat för nån på skolan om hur de har det hemma, trots att hur de har det hemma påverkar skolan. Barnen och ungdomarna berättar att de kan vara nedstämda, känna ångest och tappa motivation och energi.

Varför de inte berättar för nån vuxen specifikt i skolan handlar om brist på tillit, rädsla, tidigare svek från vuxna, skam och lojalitet med sina vuxna. Det kan också handla om oro att inte bli tagen på allvar, att bli ifrågasatt eller att vuxna inte kommer tro på en. De berättar också att det i skolan inte finns tid, att en känner sig anonym och ingen vuxne som känner en på riktigt. Vilket bidrar till att en kan känna att relationen inte är autentiskt, att en känner sig som en i mängden och inte vill dela. 

En uttrycker det såhär: 

Socialstyrelsen skriver också att det kan finnas en motvillighet att berätta för att en vill skydda sin eller sina vuxna, en vill försöka behålla en famljesammahållning. Barn och unga kan också känna en rädsla för vilka konsekvenserna kan bli om en berättar. Oro för både vad som kommer hända med de vuxna, med en själv och med familjen som helhet. 

Barnkonventionen och barn som växer upp med vuxnas alkohol

Barnkonventionen lyfter ju inte begreppet barn som lever i familjer med missbruk, men det finns många artiklar som på olika sätt tar upp trygghet och att skyddas från olika skadliga ämnen. Artikel 33 är en av artiklarna som handlar om just det. Det står såhär i den artikeln:

"Konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder, inklusive lagstiftningsåtgärder, administrativa, sociala och utbildningsmässiga åtgärder, för att skydda barn från olaglig användning av narkotika och psykotropa ämnen såsom dessa definieras i tillämpliga internationella fördrag och för att förhindra att barn utnyttjas i den olagliga framställningen av och handeln med sådana ämnen".

Nu står det ju narkotika och psykotropa ämnen, och gör vi en djupdykning i vad det kan handla om så ingår alkohol i det. Och även om artikeln beskriver att vi ska skydda barn från användandet så inbegriper det också barn som anhöriga.

Så nej, det står inget om vit jul i barnkonventionen. Men vi som vuxna har ett ansvar för att barn är trygga. Och vuxna som är påverkade av alkohol försvårar för barn att va trygga.

Sverige granskas kontinuerligt av FN:s kommitté för barnets rättigheter kring hur Sverige som land lever upp till barnkonventionens krav. Varje granskningsprocess avslutas med en rapport bestående av rekommendationer till Sverige. Rekommendationerna som Sverige fick år 2015 var bland annat: 

• fortlöpande utbilda personal som möter barn i hur en kan upptäcka att barn far illa
• avsätta mer mänskliga, tekniska och ekonomiska resurser till hjälplinjer för barn, för att kunna erbjuda en dygnet runt-öppen service i hela landet.
• öka resurserna till skolhälsovården för att säkerställa att barn har tillgång till och får lämpligt stöd vid psykosociala och psykiska problem samt lämplig psykiatrisk vård inom rimlig tid

Så kan du som vuxen stötta barn som växer upp i familjer med missbruk

Det finns självklart många olika svårigheter och risker kopplat till att som barn leva i en familj med alkoholproblem. Men riskerna kan också minska eller försvinna om barnen får stöd och hjälp. Varje barn har rätt till en trygg uppväxt. Och du som vuxen kan bidra till det, genom att se barn i din närhet. Du som vuxen kan spela roll väldigt stor roll i ett barns liv!

Barn och unga har i olika sammanhang uttryckt att det är avgörande att du som vuxen vågar fråga, både en och många många gånger. Ge inte upp i att fråga hur barnet har det och framförallt hur barnet mår. Det tar tid att känna trygghet och tillit! 

• Va närvarande och lyssnande vuxen, granne, föreningsledare och se barnen i din närhet
• Dela med dig om du kan, av mat och mellanmål, aktiviteter, skjuts och tryggt häng 
• Hör av dig till socialtjänsten i din kommun när du känner oro för ett barn

Att du kontakter socialtjänsten kan vara det första steget mot att ett barn får stöd. 

Tipsa gärna barn och unga i din närhet om organisationer som Maskrosbarn, Trygga Barnen och Bris. Där finns vuxna som vet vad det innebär att vara barn och leva i en familj där vuxna dricker.  

Tips för vuxna om alkohol och barn under högtider

I väldigt många år har jag på sociala medier delat förhållningssätt som en kan haunder semestern, julen, nyår, vintern eller allmänt i livet. Här hittar du livets förhållningssätt:

• Håll avstånd
• Va snäll
• Lyssna på barn
• Skit i alkohol (och andra droger)
• Ta hand om varandra

Det finns många anledningar att göra det. Det främsta handlar om att barn har rätt till trygghet och skydd. Barn har rätt att skyddas från en mängd saker, däribland alkohol och andra droger. Även om du tänker att det är en högtid och fest på olika sätt, så kom ihåg att vuxnas alkohol påverkar barn och unga. 

Till dig som funderar på det här med alkohol tillsammans med barn, kolla in och ta med dig IQ's riktigt braiga tips:

• Ställ dig i barnets skor. Barnets känslor måste få gå först. Hen ska inte behöva bli obekväm eller orolig för att du blir annorlunda
• Gör ett vad-klarar-jag-test. Om barnet slår sig, blir sjukt eller behöver berätta nåt viktigt, kan du va närvarande och lyssnande?
• Tänk barnvaktsbarometern. Vad är ok att andra gör när de tar hand om ditt barn? När känns det tvek, använd det som vägledning även för dig själv.
• Fixa med barnvakt. Är du bjuden på fest där det kan bli en del alkohol, ordna med barnvakt.
• Lyssna på barnet. Barn känner när vuxna har druckit, även vid mycket små mängder. Om barnet uttrycker obehag eller oro, lyssna och ta det på allvar.

Veta mer?

I podden Barnrättssnack har vi ett par avsnitt som tar upp barnets rätt till skydd och stöd relaterat att växa upp i en familj med alkoholmissbruk. I avsnitt 25 diskuterar vi artikel 33 i FN:s konvention om barnets rättigheter, om rätten att skyddas från narkotika. I avsnitt 66 pratar vi med Oliva Trygg Larsen om organisationen Trygga Barnen och det stöd som finns för barn.

Och såklart, hör av dig om du funderar på nåt eller vill bolla en barnrättsfråga!